lördag, augusti 25, 2007

Mina besökare

Under min tid uppe i Skokloster har jag hunnit med några besökare, fast inte lika många som jag hoppats.

Först ut var min kära fd kårkollega på Humanistkåren. Jag hämtade upp henne i Bålsta efter veckans matinköp och sedan bar det av till Skokloster. Väl hemma på min lilla hästgård lånade vi en cykel till henne och cyklade till Slottsskogen för att handla pizza och bada vid områdets brygga. Det var helt underbart. Jag åt pizzan med benen dinglandes i vattnet. Mums! Därefter åkte vi hem och fixade rabarberpaj som senare utnjöts vid mitt lilla paradis, Bagarboberget.

Sedan kom Mamma, hennes pojkvän Håkan, samt min moster och hennes man. De bodde på Bålsta Gästgiveri. Tyvärr stannade de inte tillräktligt länge ute på Skohalvön för att verkligen kunna lära känna det Skokloster jag älskar. Fast de fick i alla fall en guidad tur på slottet och de fick en snabbvisit vid Bagarboberget. Under de fem dagar de befann sig här uppe hann vi med att besöka Birka, Uppsala, uppländska kyrkor, Sigtuna etc. Jag blev störtförälskad i alla kyrkoruiner i Sigtuna, ruinromantiker som jag är. Mitt resesällskap blev inte särskilt imponerade av Uppsala, trots att jag älskar staden. Det må kanske inte vara världens bästa turiststad, men det är en underbar stad att bara strosa omkring i. Ska jag inte bo i Malmö så vill jag bo i Uppsala!
Tydligen tyckte min moster att jag var så trevlig att semestra med mig att hon föreslog att jag, mamma och hon ska åka till Skottland nästa år. Inte tackar jag nej till det inte!


























Kort efter det att mamma åkt hem fick jag besök av en gammal kompis från Lund och hennes pojkvän. Vi besökte slottet och Bagarboberget. Sedan åkte vi tillsammans till Sthlm för att käka middag på Söder. Söder är min favoritdel av Stockholm. Där finns många asiatiska restauranger och utbudet på vegetarisk mat är bra. Vi åt på en restaurang på Södermannagatan. När vi skulle ut från restaurangen möttes vi av ösregn. Vi fick stå och vänta under markiserna en stund medan det värsta ovädret drog bort, och sedan tog vi en språngmarsch till Medborgarplatsens metrostation. Det blev övernattning i Stockholm för min del, och dagen efter ängnades åt prommenader på stan, shopping och ett biobesök.

Via facebook (som jag verkligen tycker är ett fantastiskt påfund!) kom jag i kontakt med en gammal kompis från min tid på Fuerteventura. Vi bodde och jobbade tillsammans när jag jobbade som receptionist/telefonist på hotell på denna fantastiska kanarieö. Min gamla väninna skrev att hon skulle semestra i Sverige tillsammans med sin pojkvän. Meningen var att de skulle åka ut till Skokloster och hälsa på mig. Eftersom det tyvärr inte hanns med med sågs vi istället i Sthlm. Det kändes overkligt att se henne där. Vi umgicks några timmar och gick omkring på gamla stan och på Söder.

En dag pep det till i mobilen. Min bästa vän Z skrev att en numera gemensam vän skulle upp till Sthlm med sin mamma. Den gemensamma vännen hörde av sig inom kort och kom tillsammans med sin mor och besökte mitt vackra Skokloster. De fick se såväl slottet som Bagarboberget. Två av de underbaraste ställen i världen! Efter halva besöket åkte mamman tillbaka till Sthlm så att vi ungdomar fick umgås själva. Det blev mumsig hemmalagad pizza ute på altanen. Som vanligt passade jag på att ta bildbevis, för att demonstrera att hon faktiskt varit på besök.




Sen har min gamla handledare besökt mig. Skildring av detta besök finns på såväl min blogg som hennes blogg. Även denna gång tog jag bildbevis. Den vackraste bakgrunden för ett fotografi är naturligtvis sjöutsikten från altanen. Det är en utsikt som heter duga!



2 kommentarer:

Ruinlover sa...

Kyrkan på bilden är en av mina favoriter. Veckholms kyrka heter den och den ligger 2 mil sydost om Enköping. Det rosa gravkoret som uppfördes av ätten de la Gardie är särskilt intressant. Det passar inte alls ihop med resten av kyrkans exteriör.

Everydaybi sa...

Jag sympatiserar helt med dina känslor för Skokloster, jag känner igen dem. De lyckligaste månaderna i mitt liv har jag nog tillbringat på Gripsholm själv. Oavsett hur senil jag blir när jag blir gammal kommer det att dröja innan jag glömmer den tiden. Det är något speciellt med att hitta "sitt slott" och dess omgivning. Kanske är det bara konsthistoriker som kan förstå det.