Även stolt över mina "stora" systersöner

På julafton fick jag möjlighet att fotografera mina tre systersöner tillsammans. Visst är de bedårande! Och nu har jag fyra!

God jul och gott nytt år!

Julen och hemma igen

Jag har precis kommit tillbaka till Malmö efter en drygt vecka lång vistelse hos min mamma. Julafton spenderades hos min äldsta syster. Det var mycket trevligt, men vi blev fler än förväntat. Eftersom min andra syster låg på BB hade jag och mamma fått två små sötnosar på halsen. Mina systers pojkar, Sebastian och Simon, 5 och 3 år gamla, blev således hedersgäster. Den blev en jul med barn, Simon, Sebstian och Filip (5 år), min andra systers son. När jultomten kom steg ljudvolymen kraftigt. Simon hade så mycket att berätta för Tomten, och snart lät han alla få veta att han hade minsann haft rätt, Tomten finns på riktigt, trots att Sebastian hävdat motsatsen. Inga protester från Sebbe inte... Trots många decibel var det trevligt med en jul med många barn.

Jag är otroligt nöjd med julklapparna, speciellt en av dem. Jag fick en i-pod! Helt underbart. Hade önskat mig en mp3-spelare, men inte trodde jag att jag skulle få en i-pod. Sen fick jag en fint dekorerad träask, lite nyttiga klädesplagg och underkläder, och en underbar mysdräkt. Filip hade också gjort ett halsband till mig. Såå rart. Sist men inte minst fick jag lite vin och en flaska Baileys.
Filip var nog dem som fick flest klappar. Hans farföräldrar skämmer bort honom sååå. Han fick bla en splitterny cyckel som kostat 2000 kr. Helt absurt.

Min Internetabstinens blev i slutändan outhärdlig... Så fort jag kommit in genom dörren och hoppat i min mysdräkt som jag fått i julklapp av min syster, kopplade jag in datorn och började skriva ett inlägg på min blogg. Min lilla systersons foto skulle upp så fort som bara var möjligt, så att jag kan stoltsera med att ha världens sötaste syskonbarn. Jodå, det är sant!
Jag tog mig också en titt på mina bloggvänners alster. Somliga har skrivit massor i jul! Jag måste erkänna att jag blev lite sotis när jag läste igenom Camillas blogg (gammal kursare från C-kursen i konstvet). Hon har fått en soffa från SeatingConcept i julklapp. Min drömsoffa finns också på SeatingConcept, men jag lär aldrig kunna köpa den. När jag har råd med den...så tillverkas den nog inte längre. Den kostar 17000. Det är en illröd "Flex modulsoffa". Den står i skyltfönstret i butiken på Spångatan 11 i Malmö. På hemsidan finns den bara i beige, så bildensom finns där gör den ingen rättvisa.

Han mår bra och han är underbar!

Den lille gossen är utskriven från sjukhuset nu och han har blivit frisk. Ett tag såg det kritiskt ut men de fick ut luften ur buken på honom, hålet på lungan växte igen och hans luftvägar vidgade sig.Nu ser han ut som vilken frisk liten babis som helst, fast lite sötare förstås.... :-)
På bilderna ser ni den lille krabaten, samt den lille krabaten och hans mamma (min syster).Visst är lille Lucas underbar? Han föddes på kvällen den 23 december. Fotografierna togs idag. Han är alltså precis en vecka gammal.
Jag är en stolt moster! Fast jag har vanan inne. Jag har tre systersöner sedan tidigare.

Glädje och sorg i jul

Jag har blivit moster för fjärde gången, men tyvärr mår babisen inte så bra. Hela familjen håller tummarna och hoppas att vi får behålla lilla Lukas. Han har andningssvårigheter och hade fått ett hål på lungan igår. De opererade in ett rör som skulle ta upp luften som sipprade ut i bröstkorgen på honom, och han har en liten sak över näsan som ska hjälpa honom att andas. Hålet i lungan har som tur är växt igen, men fortfarande kan han inte andas tillräckligt bra utan hjälp. Julen är således inte helt utan komplikationer men jag hoppas på det bästa och jag hoppas att jag snart får lov att se den lille krabaten.

Packa väskan

Imorgon kväll ska jag "på semester" till Lund. Jag tar min lilla resväska och packar den med så mycket som får plats (böcker och en pärm ska rymmas) och flyttar in hos Tommy några dagar. Det är faktiskt otroligt skönt med miljöombyte. Jag skulle kunna tänka mig ha två olika ställen som jag kallar hemma. Stannar jag för länge på en plats så börjar jag nästan krypa ur mitt skinn. Jag tror därför att jag skulle gilla att resa mycket inom jobbet. Jag vet att det finns nackdelar, men vad ska man göra om man är en rastlös själ?

Julklapp åt mig själv

Jag har hittat en bok som heter Architourism: authentic, escapist, exotic , spectacular. Den publicerades 2005, så den är väldigt ny och har inte kommit till svenska bibliotek än. När jag surfade runt för en vecka sedan och såg titeln tänkte jag att det här måste vara något för mig. Jag har faktiskt redan tidigare läst texter skrivna av en av redaktörerna, Joan Ockman. Jag letade snabbt reda på en book review för att se om mer än själva boktiteln föll mig i smaken. Jäpp! Gillade den. Det får bli min julklappspresent till mig själv. Beställde den och får leverans lagom innan jul. Tänkte t.o.m. slå in den...Tror att jag kommer att ha stor nytta av den till min uppsats. Man får precis vad man vill när man köper sina julklappar själv!

Energiåterhämtning

Jag tog mig precis en tur i till centrum för att se om jag kunde hitta några julklappar. Visst hittade jag några klappar, fast det återstår fortfarande åtskilliga. Det värsta är att energin bara rinner av mig när jag varit på stan. Jag är sååååå trött nu. Det är så mycket folk på stan och de trängs och är högljudda. Skönt att vara hemma igen. Får väl på något sätt återhämta energi så att jag kan sätta mig med min uppsats. Morotsjuice kan göra susen.

Julklappar

Jag har lite panik vad gäller mina julklappsinköp.
Några är dock avklarade. Köpte en billig men prisvärd mobiltelefon till mamma igår, som jag ska ge tillsammans med min ena syster. Ska hitta något mer till henne, men sen är hennes presenter avklarade i alla fall.
Jag har köpt presenter till min ena syster, men inte till hennes två barn och till hennes make. Vad köper man till en treåring och en femåring, och vad köper man till mannen? Dilemma! Jag tycker att det är jättesvårt att köpa presenter till barn. De har ju så många leksaker redan. Jag vill köpa något nyttigt.
Jag vet vad jag ska köpa till min äldsta syster, men jag måste bara komma till skott och köpa det också. Sen kommer vi till hennes son på fem år, och inte ska vi glömma hennes make. Samma dilemma som ovan. Suck!
Sen har vi mormor som är så tacksam. Hon brukar vilja ha hudlotion och sådana toalettartiklar.
Mitt sista dilemma är Tommy. Ska jag köpa julklapp till honom? Jag vet ju inte riktigt vilken sorts relation vi har. Ska dock bo hos honom fyra dagar från och med helgen, så vi kanske ändå kan sägas ha något som kan definieras som en relation i vilken man bör köpa julklappar till varandra. I så fall vet jag nog vad jag ska köpa. Det betyder bara att jag måste maka mig ända bort till IKEA. Nåväl, det ska väl gå att fixa.

Fixa det som fixas kan

Det är lite turbulent på område HT just nu. Enbart tre Mastrar kan gå, och eftersom de är så få MÅSTE de gå hösten 2007. Det är oerhört vikigt för områdets ekonomi. Vi förlorar för många studenter annars. Området har redan förlorat 500 studenter. De vill inte läsa humaniora längre och många väljer att inte läsa på universitet eller högskola över huvudtaget.
Hur som helst så försöker jag i detta läge göra allt jag kan för att se till att mastersprogrammet i Visual Culture blir bra. Jag har funderat på olika lösningar och nu har min handledare lovat att dra i några trådar. Hoppas den oförbätterlige ACW ger vika. Någon måste bokstavligt talat rycka utbildningsplanerna och kursplanerna ur handen på henne....
Vem vågar detta, eller snarare vem lyckas? Det är lättare sagt än gjort. ACW tar inte till sig kritik särskilt lätt. Suck!
Jag hoppas i alla fall att mitt lobbande på min handledare hjälper. Hon har också pratat med dem tidigare. "Been there, done that, bought the T-shirt" skrev hon till mig. Jag förstår verkligen! Men på något sätt borde man ju kunna nå fram. Mitt hopp ligger således nu hos de samlade krafterna hos Kursplanegruppens ordförande Gunlög, min handledare Britt-Inger, professorn i filmvetenskap, Erik Hedling, som själv varit sektionsdekan och som är inblandad i programmet, samt CED:s hjälpande hand. Det borde väl gå?

Kursplanegruppen och utbildningsplaner

Imorgon kl nio ska jag på möte i kursplanegruppen. Det är alltid lika intressant, speciellt eftersom jag ÄLSKAR kursplaner. Jag vet att det låter knasigt, men de är ju en liten summering av varje kurs och de är studentens juridiska innehållsförteckning för kursen. Det är inte så många andra juridiska dokument jag har att göra med... Dessutom kan vi genom kursplanearbetet få med så många olika aspekter av utbildningsbevakningen; kursinnehåll, examinationsförfarande, undervisningförfarande etc. Det är viktiga bitar. I princip hade en student kunnat stämma Universitetet/fakulteten om en kurs inte lever upp till kursplanen. Vad jag vet har det aldrig hänt i Sverige. Men det borde kanske ske en gång, så att lärarna förstår allvaret i det hela. Fast å andra sidan var de gamla kursplanerna i regel ganska dåliga och vagt formulerade, så det var svårt att stödja sina argument på dem. Länge leve kursplaner á la Bologna! Tydlighet!

Hur som helst tycker jag alltid att det är roligt att träffas i vår lilla grupp. Vi har bra teamwork och vi har världens bästa mötesordförande med glimten i ögat. En bra mötesordförande gör hur mycket som helst för stämningen i en nämnd eller i ett organ.

För tillfället har vi dock ganska jobbiga ärenden att ta i. Jag och Martin (ordförande på kåren) är beredda på en möjlig reservation inför morgondagen. Grundutbildningsnämnden tyckte att vi skulle skjuta upp deadline för utbildningsplaner och kursplaner för de nya mastersprogrammen. Detta skulle betyda att programmen utlyses i kurskatalogen, och om de sedan inte håller måttet eller inte blir klara får studenterna som sökt stå där med lång näsa. Detta kan jag helt enkelt inte acceptera. Jag gav uttryck för mina protester vid Grundutbildningsnämndens möte, men nöjde mig med det eftersom beslutet faktiskt ligger hos Kursplanegruppen. Vi har fått lite mer material från några av utbildningsanordnarna, så det är lättare att fatta ett beslut nu. Jag skulle vilja säga att två program hänger på en skör tråd. Det ena programmet kan nog fixa det, tror jag. Problemet med detta program är att personen som till stor del har hand om programmet saknar förmåga att skriva bra utbildningsplaner och kursplaner. Ska det verkligen vara så svårt? Men jag tror faktiskt att de tänkt, tro det eller ej. (Gäller min egen institution)
Det andra programmet bygger på ett samarbete mellan en rad olika ämnen, och deras problem är att de inte samordnat ordentligt. För en vecka sedan kom de fram till att de i princip saknade en metodkurs. Ojsan! De började också diskutera vilket språk utbildningen skulle ges på. Snälla nån, sådant måste vara avklarat när kurskatalogen ges ut. Mörkrädd! Programmet i fråga heter dessutom Litteratur, kultur och medier, och resultatet blev i slutändan en ren litteraturmaster. Inte så bra! Speciellt inte när man tänker på att rektor validerar alla program och det program som validerats är LKM och inte en litteraturmaster.
Håller inte nämnden med mig och Martin är vi således beredda på en reservation. Jag skulle kunna tänka mig säga ja till Visual Culture, men då måste ngn sätta sitt liv på att den faktiskt kommer att ges och att den håller kvalitet. Däremot vill jag ropa ett högljutt NEJ till LKM.

Lyssna på studenterna!

Intressant samtal

Igår stötte jag på en humanistkårsaktiv på UB. Hon läser C-kursen i historia och håller på att skriva uppsats för tillfället. Hon hade ett jätteintressant uppsatsämne som handlade om någon sorts protes kopplad till hjärnan. Jag är inte så inne på sådana här saker så min förklaring blir kanske lite väl förenklad. Hur som helst ses dessa proteser som så nära "maskin och människa" man kan komma. Bara detta är superintressant.
Det bästa var dock att hon använder sig av diskursanalys i sin uppsats. Det gör ju jag också! Hon tittar på vad som föranlett utvecklingen av dessa proteser och hur man ser på den i olika kretsar. För att få in allmänhetens bild studerar hon bloggar. Du hörde rätt, bloggar!

Vi diskuterade teori och metod en hel del. Det var såååå skönt att faktiskt ha ett längre samtal med någon som använder samma typ av metod som jag själv använder i min uppsats. Det kändes som ett tomrum fylldes. Jag har insett att jag kännt mig lite isolerad i mitt uppsatsarbete på sistone. Jag saknar att spåna idéer och utbyta tankar.
Det är intressant att en student i ett annat ämne erbjuda dessa samtal. Gemensam metod och teori kan med andra ord betyda mer än att tillhörande av en och samma disciplin.
Fakulteten skulle kunna initiera ett nätverk för uppsatsskrivande studenter och föra samman de studenter som använder liknande teori eller metod. Det skulle kunna ge studenterna och deras uppsatser sååå mycket!

Snyft

Tjejen hittade en annan lägenhet. Nu får vi börja om från början. Tänk om jag inte hittar någon lägenhet. Suck...

Titta på Dantes gudomliga komedi

Tips: Lunds nya studentteater sätter upp Den gudomliga komedin. Den går 14-18 dec kl 19.00. Om ni hör av er till mig så snart som möjligt så kan jag fixa gratisbiljetter. Jag har ju mina kontakter på AF...

Jag ska dit på måndag och se den med Tommy. Häng på om ni vill!

Lägenheten

Tjejen har kollat på Wilhelminas lgh och verkade tycka om den. Hon skulle ringa igen idag när hon bestämt sig. Hoppas det går vägen. Tjejen hade nyligen gjort slut med pojkvännen så hon behövde byta ner sin trea till en etta. Tragiskt att hennes olycka kan bli vår räddning. Eller min i alla fall. Wilhelmina sparkas ju inte ut ur sin lgh den 1 februari. I och för sig tror jag nog Annas mamma skulle gått med på att skjuta upp det till 1 mars om jag stod på bar backe.

Om hon vill ha lägenheten så tittar vi på hennes på lördag. Jag skulle gärna tittat på den tidigare, men eftersom Wilhelmina har tenta på lördag går inte det.

It is alive...

"Det" har vaknat, det lever... Eller...ehummmm, det rör sig i alla fall, men om det verkligen vaknat vet jag inte. Tror att det behöver lite kaffe först. Om du inte förstått vad "det" är, så kan jag berätta att det är min nattuggla till lägenhetskompis, Anna.

Ont

Jag är rädd att jag håller på att bli gammal. Jag har sååå ont i svanken. När jag sitter gör det ont, ont, och jag vet inte vad jag gjort.

Antar att jag inte studerar under de bästa ergonomiska förhållanden. Sängen eller soffan är ju min studieplats.

Fast det positiva är att jag faktiskt inte har ont i min handled för tillfälligt. (Touch pad är inte precis snällt för handleden) Alltid något!

Inte ett pip

Klockan är 14.40 och jag har inte hört ett pip från min lägenhetskamrat.

En morgon var jag tvungen att gå in och kolla till henne för att se om hon andades. Det gjorde hon! Skönt, hon var vid liv i alla fall.

Jag måste medge att jag inte riktigt förstår mig på hennes dygnsrytm. Men men, alla är vi olika.

Jag bor med en nattuggla!

Håll tummarna!

I morgon får vi veta om tjejen med tre-rummaren är intresserad av Wilhelminas lägenhet. Hon ska titta på den kl 14.00.
Om hon vill ha den så kommer vi titta på hennes lägenhet så snart vi bara kan. Vill ha den! Kan inte tänka mig att det är något fel med den. Jag skulle inte behöva flytta särskilt långt om jag flyttade dit. Något kvarter bort bara. Mycket praktiskt.

Så vi får allihop hålla tummarna i morgon kl 14.oo!

Venture lab

På måndag kl 11.00 ska jag till Venture lab för att få rådgivning. Vi ska prata om min "affärsidé", som de faktiskt tyckte var spännande. Karin Aase som är studentkontakt sa att de har inflyttnig i inkubatorn i mars, så det passar mig perfekt! Vore fantastiskt att få kontor där. Så mycket ekonomisk rådgivning jag behöver och ett kontor, en jobbtelefon och en jobbdator som jag inte betalar ett öre för.

Johan, en kompis som sitter i kårstyrelsen och som är inkubatorns enda humanist, trodde att jag har goda chanser. Venture lab har svårt att nå tjejer och de har svårt att nå humanister. Men se där, jag är både tjej och humanist. Två flugor i en smäll!

Lägenhet

Lägenhetsjakten springer vidare. En tjej ska kolla på Wilhelminas lägenhet, och vi ska kolla på hennes. Tycker alla parter att allt ser bra ut så är det klart! Hoppas, hoppas. Då kanske jag kan flytta in 1 januari. Eller nja, nyårsdagen är kanske inte en så bra dag, men den 2 januari kanske...

Tyvärr var en trea på Ystadsgatan redan tagen. Den hade stuck, två toaletter, högt i tak etc. Kostade bara 4500, vilket är helt ok när man delar det på två. Det lät helt perfekt.

uppsatsens fotografier

Trots att jag tog 3 gig med bilder av slottet Aljafería när jag var i Spanien, lyckades jag glömma bort några detaljer som jag nu skulle velat ha med för att komplettera min text. Man kan aldrig ta för många foton...

Jippi!

Jag älskar stipendier, jag älskar Ekonomienheten vid Lunds universitet och jag älskar någon person vid namn Nils Lunde.
Personen må vara död sedan många år tillbaka, men han måste ha varit underbar. En stipendiestiftelse har instiftats i hans namn, och donationsförvaltningen har beslutat att ge mig 7500 kr. Jag är överlycklig. Det är mitt femte stipendium vid Lunds universitet (om man räknar med Akademiska föreningens stipendier).
Om starta eget bidraget "skiter sig" så kan jag kanske köra igång i alla fall. Jag har i så fall två månader på mig att göra verksamheten lönsam. Kan det fungera?
Vem vet! Det gäller att ha is i magen och att våga satsa. Vågar jag verkligen det?

Grrrrrrrrrrrrrrrr

Jag ringde nyligen till arbetsförmedlingens kundtjänst för att fråga om "stöd till start av näringsverksamhet". Jo, jag vet att jag inte är arbetslös än, men det finns ju något som heter förebyggande syfte.
Eftersom regeringen ska fatta ett beslut om ändrade regler efter den 20 december vet vi inte om detta kommer att finnas kvar. Grrrrrrrrr. Jag avskyr borgarna. Måste de förstöra allt? Nu ska jag ringa till en person på det lokala kontoret och se om de tror att det kan finnas pengar över i alla fall. (Blev rekommenderad av den trevliga personen i kundtjänst att göra detta.) Annars kommer principen "en ut en in" gälla. Varför?
Om jag inte kommer att kunna genomföra min plan så kommer jag hålla moderaterna och allt annat borgarpack ansvariga för det. (Bitter, jo jag vet!) Och jag kan minsann också fälla någon kommentar till de kompisar som hade ett släng av sinnesförvirring på valdagen. Vad tänkte ni på?!!!?
Jag vill ju starta eget, men innan jag får uppdrag måste jag ju kunna försörja mig!

lägenhetsjakten

Åh, jag har funnit en fantastisk möjlig lösning på mitt bostadsproblem. Jag och en tjej på kåren söker en trea ihop. Hon bor nu i en etta och vill inte bo själv. Vi byter hennes förstahandskontrakt på ettan till ett förstahandskontrakt på en trea. Det är betydligt lättare att hitta en tre-rummare än en etta. Vi har skrivit in oss på en sida för lägenhetsbyte på nätet.
Hoppas det går vägen!

Mitt liv?

Hjälp! Jag vet inte riktigt vad jag ska göra efter examen. Saken är att jag kommer att vara delsökande i ett forskningsprojekt, men det blev nyligen klart att vi söker pengar först i maj. Blir vi beviljade medel så kommer projektet att sätta igång först i november. Tidigare var tanken att vi skulle söka medel redan i december. Projektet skulle då kunna dra igång första juli. Nu får jag liksom lite väl många månader emellan.
Tanken är därför att köra på originalplanen så länge... Med originalplanen menar jag den jag klurat ut innan forskningsprojektet kom in i mitt liv. Problemet är bara att någon har hällt i mig en dos av realism och en gnutta tvivel. Jag har ingen aning om min idé faktiskt är gångbar. Min idé bygger på att jag på arbetsmarknaden ska använda de färdigheter som jag förvärvat i samband med min D-uppsats i Konstvetenskap. Efter examen skulle jag starta eget och börja jobba som konsult inom Arkitekturturism. Jag skulle börja med att kontakta Venture Lab för att få tips, sedan skicka iväg ett säljande mail, samt min abstrakt till i princip alla historiska byggnader som jag finner intressanta i världen. Jag skulle i detta mail övertala dem om min förträfflighet och om att just de inte kommer att kunna klara sig utan mina tjänster. Förhoppningsvis skulle de nappa och projektanställa mig i ett par månader. Jag skulle då kunna få ett varierande och spännande jobb som innebar massor med resor. Jag skulle dessutom vara min egen arbetsgivare, och därför kunna göra uppehåll för att doktorera.

Jag behöver konsultation. Låter min idé helt vrickad? Vad tror ni?

Ska flytta

Nu är det bestämt. Jag ska flytta. Jag vet bara inte vart.
Jag har pratat två gånger med "tanten från helvetet", min hyresvärd, och lägenhetskompis mamma, och hon kom fram till att det blev bäst så. Efter att ha klagat på ekonomin blev resultatet att de numer inte har några ekonomiska problem. Konsekvent...Nu ska min lägenhetskompis få eget vardagsrum, "som hon velat så länge", enligt mamman. Vi får väl se vad Anna säger. Jag antar att hon kommer att bli ganska ledsen. Men har man en hemsk mamma så har man.
Jag vet att jag låter väldigt arg och bitter, men jag tycker verkligen att bloggen är det mest perfekta stället att skriva av sig .

Nu återstår bara frågan. Var ska jag flytta? Jag ska titta på en lägenhet idag. Den ligger dock inte så centralt som jag skulle önska. Men, men man får inte allt här i livet.

Drömde utbildningsplan

Nu har det gått för långt! Jag drömde om den värsta tänkbara utbildningsplanen. (Dvs motsvarande en kursplan fast för ett helt utbildningsprogram). I och för sig har jag sett många hemska utbildningsplaner, tro mig! Det finns tex kurser som består av; valbar kurs, fördjupningskurs, temakurs, valbar kurs, samt uppsats. Säger man egentligen något om innehållet över huvud taget eller skulle den kunna fyllas med i princip vilket innehåll som helst?
Jag minns inte drömmen i detalj, men det jag minns är att jag dividerade över målformuleringar och struktur och jag bara blev mer och mer förvirrad. Jag såg dokumentet framför mig när jag panikslagen spärrade upp ögonen, och vacknade helt kallsvettig. Usch, och jag som älskar kursplaner. Varför har jag en sådan dröm?