torsdag, november 30, 2006

Arg

Min lägenhetskompis mamma vill ge mig en chockhöjning på hyran.
I mitt nuvarande kontrakt ingår el eftersom jag, trots att jag inte ens har ett eget rum med en dörr jag kan stänga om mig, betalar mer än halva hyreskostnaden.
Hon anger delvis egna skulder och ett nytt bolån som orsak till hyresökningen. Vad har deras familjeskulder med mig att göra?
Om jag ska betala elen separat ska jag inte betala halva hyran, eftersom jag har mindre uttrymme än min lägenhetskompis. Egentligen är min boendesituation inte alls tillfredsställande. Det är ett arbetsmiljöproblem att inte kunna stänga in sig i sitt eget rum. Att ha en nattgäst är ännu mer otänkbart. Jag bor ju i i halva vardagsrummet!
Med hennes föreslagna höjning skulle jag betala två tredjedelar av hyran! Har människor inget samvete?
Jag går med på att betala 40 % av hyran om elen ska betalas separat. It´s my final offer!

Vägrar hon gå med på mina villkor får jag hitta någon annanstans att bo. Känner ni någon med ett ledigt rum i en lägenhet?

Gården där jag växte upp

Det är ju jätteroligt att titta på satelitbilder.

Jag har hittat gården där jag växte upp. Majoriteten av marken runtomkring är min pappas.

Här har jag jobbat

Kolla in hotellet där jag jobbat

Satelitbild

Åh, ljuva nostalgi... Blev tipsad av min handledare att titta på www.maps.google.com
Letade upp en satelitbild över Fuerteventura och orten Morro Jable, där jag bodde 2002. Efter kanske sjugo minuters letande hittade jag kvarteret där jag bodde. Helt fantastiskt! Och det fick mig att minnas hur allting såg ut. Jag kan exakt peka ut huset där jag bodde, och huset där min spanska pojkvän Vicente bodde. ...och jag minns trappan där en nyfiken gubbe brukade sitta. Kom man hem sent eller om man inte alls kom hem, då hade han minsann koll på det!
Dra bilden neråt och ni ser hur underbart havet ser ut. Åh, jag vill dit nu!

Kolla in mitt kvarter:
Google maps

tisdag, november 28, 2006

Inspiration

Usch, precis nu när jag kommit igång med min beskrivning av slottet och dess omgivning, samt hittat ett bra inledande stycke, måste jag sluta med det och göra kårarbete, och läsa igenom mina kurskamraters texter. Det är inte det att detta sista är tråkigt. Absolut inte! Saken är bara att jag nu har fått "inspiration". Skrivandets och ordets musa sitter bredvid mig i soffan och viskar ljuv musik i mitt öra... -Så här ska du börja, då blir det intressant för läsaren, och den bilden illustrerar dessa textrader på ett utmärkt sätt...
Snälla, musa, kan du ta en liten paus och dricka kaffe eller nått tills jag är klar med det andra? Men lovar du att komma tillbaka sen? Du lämnar mig väl inte?

måndag, november 27, 2006

Tiden räcker inte till

Jag vill att klockan ska stå stilla. I ca en månads tid. Jag skulle vilja ha den tiden för att jobba med min uppsats. Tänk så bra den skulle kunna bli om jag bara hade lite mer tid...

Nu när jag ändå håller på att önska kan jag önska mig lite mer pengar också. Snälla, snälla, gör så att jag även får stipendium från Universitetet...

söndag, november 26, 2006

Myspys

Livet har verkligen sina ljusa stunder. Jag kan finna glädje i småsaker som att sitta och plugga eller surfa i min obäddade säng, iklädd pyjamas och morgonrock. Fick en snobbenpyjamas i bomull av min mamma. Den är bedårande och sååå bekväm. Tyget är gråmelerat och mönstret består av små studsande snoppenfigurer. I like.

Min morgonrock fick jag förra julen tror jag. Den är i mörkblå flis och tyget är mönstrat med små ljusblå stjärnor. Underbar!

Länge leve myspys!

Den förlorade fadern

Min pappa ringde och grattade mig på födelsedagen. Jag har inte pratat med honom på ett år, och innan dess var det väl två år sedan sist. Jag försökte snabbt göra en summering av vad som händer i mitt liv, men jag fick inte särskilt lång tid på mig, för sen skulle han prata om sitt. Han ska sluta med mjölkekor, hade köpt lastbil och skulle köra grus eller något i den stilen. Lastbilen hade 8 cylindrar, var av modell Skania, hade si och så många hästkrafter, var si och så bra och så vidare.

För att få tjäna pengar på lastbilsarbetet måste han ha ett visst tillstånd, men då måste man klara fyra st prov först. Hans fru fick fixa detta eftersom han inte var något läshuvud. "Jag kan ju inte läsa en massa och sånt, jag är lite dum på det viset, men ett bra minne det har jag", sa han. Han sa att han minns allting som hänt de senaste 35 åren.
Jag tänkte att jag kunde testa hans minne och frågade om han kom ihåg när vi en gång talade i telefon då jag var 11 eller 12 år gammal. Mina föräldrar hade skilt sig sedan ett tag tillbaka, och jag försökte berätta för min pappa om skolan. Då sa han att han inte ville lyssna på "det där". Jag frågade om han inte var intresserad av vad som hände i mitt liv. Svaret var NEJ. Mitt lilla hjärta krossades totalt.
Naturligtvis påstod han att han aldrig sagt det, men sedan tillade han att han måste ha sagt att han inte alls är intresserad av mitt skolarbete, men faktiskt vill veta vad som händer mig. Problemet är att jag är student. Om jag inte kan berätta om mina studier kan jag inte heller berätta om mitt liv.
Helst skulle jag sluta plugga och börja jobba snart, som normala människor. "Man kan bli tokig om man läser för mycket, se bra på Stig Lars..." Det var en gammal granne som pluggat till något fint och som plötsligt en dag fick hjärnblödning och blev "tokig".
Det är inte normalt att läsa vidare där jag kommer ifrån. Att ha drömmar om att doktorera är ännu konstigare.
Men jag ska göra det i alla fall, och min pappa får tycka vad han vill. Han slutade ha inflytande över mitt liv för många år sedan. Men vid de få tillfällen han hör av sig börjar tankarna fara omkring. "Jag ska inte tro att jag är nått". Jantelagen gör sig påmind även i Skåne...

Julbord

Jag ska på julbord för första gången på flera år. Ska bli intressant. Jag är ju vegetarian. Eller, nja, jag äter fisk, men inte kött. Så förhoppningvis finns det mycket fisk på julbordet. Min mamma har dock varit så snäll att hon ringt och pratat med dem och sagt att en av oss är vegetarian. De har kanske fixat något sorts vegojulmatskäk. Undrar hur det smakar...

gästerna har gått... och kvar sitter jag med disken...

Idag fyller jag år! Ännu ett år klokare, hoppas jag i alla fall.
Har precis sagt farväl till mina sista gäster. Det var en trevlig kväll. Först gick vi på indisk restaurang. De har öppnat ett nytt ställe i korsningen Amiralsgatan-Bergsgatan, och jag kan verkligen rekommendera deras vegetariska mat. Trevliga var de också. Vi var 13 st till bordet, och fick trots det separata kvitton. Det kallar jag service. Vi bad heller inte extra om det, utan kyparen utgick från att det var så vi ville ha det. Toppen. Extra dricks till honom! Sedan gick vi hem till mig för att dricka sangría och äta cheese cake. Mumsmums.

Fick en del presenter av vännerna. Tack, ni är toppen! Två av presenterna luktar vanilj. Mina vänner känner mig så väl... Jag är liksom lite svag för vaniljdoftande ljus, vaniljdoftande duschkräm, hudlotion och parfym. Min lägenhetskompis brukar t.o.m. ibland kalla mig för vaniljbakelse. Extrakul var att jag fick nybakat bröd, som jag kan äta imorgonbitti. Mums, frukost. Men först får jag väl gå och lägga mig.

lördag, november 25, 2006

Några favoritbilder

När jag är på semester, eller när jag har tid över tycker jag om att fotografera. Här har ni några bilder, som jag tagit med min älskade kamera.


Delfi

Grekland, från flygplanet

Solnedgången vid Sunion

Neonskylt i London

Svårare än man tror...

Jag sitter och sliter med mitt bakgrundsavsnitt och jag känner mig så ostrukturerad. Hur svårt ska det egentligen vara att summera historien för en byggnad, samt beskriva dess utseende?

Jag ska berätta för dig att det är betydligt svårare än man först tror. Vad ska man inkludera i sin historiska resumé och beskrivning? Var drar man gränsen och hur strukturerar man det hela?
Jag har kommit på att jag är dispositionsfascist. Jo du, från och med nu finns begreppet! Jag älskar ordning och reda i mina uppsatstexter och jag söker ständigt den perfekta strukturen. (Om detsamma ändå kunde gälla min fyskiska omgivning, och framförallt min lägenhet!) Problemet är att det inte finns någon perfekt struktur. Resultatet är således att jag ändrar och ändrar i mina dokument i all oändlighet.

Just nu känns det verkligen inte som jag hittar strukturen, och framförallt har jag svårt att bestämma mig för hur detaljerad jag behöver vara. Just nu tror jag att beslutet är att enbart ge ganska kortfattade övergripande beskrivningar. Jag lär väl se om de behöver kompletteras när jag sätter igång med analysen. Det är det som är det underbara med att skriva uppsats: man lär sig medan man gör. Uppsatsen visar vägen och tar en i oväntade riktningar...

torsdag, november 23, 2006

Pengar!

Igår fick jag reda på att jag kommer att få ett AF-stipendium. Jippi! Hamnade högst i prioriteringslistan bland humanisterna, vilket betyder att jag förhoppningsvis kommer att få 6000 kr. För att få de här stipendierna lönar det sig att vara aktiv i någon organisation. Man måste skriva upp i princip alla förtroendeuppdrag man kan erinra sig att man haft...och jag har ju samlat på mig en lista vid det här laget.

Det som däremot inte var så kul var att AF:s sekreterare, som sitter i nämnden (minns honom som en gammal sur gubbe) sa följande (enligt humanistkårens representant i nämnden):
-Ja, vi får väl ge humanisterna lite pengar, de kommer ju ändå inte att få jobb.

Vad oförskämt!

Vi behövs, så det så! Kan hända att jag är livrädd för att ta examen, men jobb det ska jag få!

onsdag, november 22, 2006

Transkribering

Jippi...nu har jag transkriberat sju av 14 intervjuer som gjors med besökarna. Men jag har kvar intervjuerna med ledningen, och guiderna. Sedan har jag även guidade turer som jag spelat in, men de ska jag nog inte transkribera. Tror det tar för lång tid. Ska nog snarare skriva en sammanfattning av dem.

tisdag, november 21, 2006

Allt har en baksida...

Hur ofta får du ett foto taget av din rygg och din bak? Som jag trodde, inte särskilt ofta. Detsamma gäller byggnaden Aljafería. Denna bild passar inte riktigt in i stereotypen av ett medeltida slott. Slottets olika delar härstammar från olika perioder. Detta nämns dock inte alltid i guideböckerna. Skulle du vara särskilt sugen att åka till en plats som promotades med den här bilden? Tror inte det.

Slottet från en annorlunda vinkel

Många tror att de har en "fotovinkel", dvs en vinkel från vilken de ser snyggare ut. Det här gäller inte bara för människor utan även för byggnader. (Alltså inte att byggnaden tror det, utan at människor anser att det är så för byggnadens del...) Denna bild är tagen från en vinkel som sällan förekommer i fotografier av Aljafería. Den är vacker, men kanske inte lika monumental som bilden i det tidigare inlägget. Vad anser du?
När jag sitter med min dator, mitt bakgrundsavsnitt, min litteratur och mitt intervjumaterial kan det vara bra att påminna mig om att det faktiskt är en levande byggnad jag skriver om och att jag varit där!
Den existerar i verkligheten...inte bara i böckerna.

Den här bilden har jag manipulerat en aning...gillade inte bilarna som stod parkerade...

måndag, november 20, 2006

Strategi

Nu är nya professionella Catharina här... (inspirerat av vad kårordförande Martin brukar säga om Humanistkåren: "nya professionella kåren") ...eller...det är i alla fall planen...

Att transkribera intervjuer är inte särskilt underhållande precis..., men det är ett arbete som måste göras.

Nu har jag bestämt mig för att samtidigt som jag håller på med bakgrundsavsnittet till uppsatsen transkribera en intervju om dagen. Då kommer jag att ha avverkat majoriteten av transkriberingen när jag enligt schemat ska sätta igång att arbeta med analysavsnittet.

Tror att det kan fungera.

...och jag ska gå upp i tid, dvs senast halv åtta om dagarna, helst sju.... inte åtta, inte halv nio och absolut inte kl nio! Så därför ska jag gå och lägga mig nu. Sova åtta timmar och sen stiga upp full av energi... förhoppningsvis...

Nu ska det skrivas uppsats!... och den ska bli skitbra! (...man måste ju först övertala sig själv innan man övertalar andra, eller hur...?)

sov så sött!

Irriterad på en bok

Jag läste nyligen en bok där författarna vräkte ut sig att guider generellt saknar utbildning, har dålig faktakunskap om orten/siten och om besöksmålets kontext. Det fanns inga noter, inga referenser till utförda studier. Det var kort och gott ett subjektivt utalande som de presenterade som ren fakta. Helt absurt! Det är ju ganska allvarligt eftersom de talar illa om en hel yrkesgrupp! Hur kan etablerade akademiker och praktiker skriva något sådant? Ska inte de vara våra förebilder?

jag som student är djupt besviken...

söndag, november 19, 2006

Kalendern borta...

Jag hittar inte min kalender. Så retfullt! Troligtvis och förhoppningsvis är den på kåren. Jag har försökt att tänka rationellt och gå igenom proceduren "var använde jag den senast".

Hur som helst känner jag mig totalt handikappad utan den. Jag är helt och fullt beroende av den för att veta vad jag har planerat och vilka möten, lektioner osv jag ska närvara vid. Har en känsla av att det är fullmäktigemöte i morgon eller på tisdag, och några seminarier ett par gånger i denna veckan.

Får väl gå upp tidigt och sticka till kåren för att leta efter den imorgon. Har jag något inplanerat så hinner jag ju med det om jag åker in tidigt nog.

Usch...jag har en ångestklump i magen, men jag vet inte om det är pga kalendern eller något annat. Kanske allmän rädsla inför framtiden? Ska kanske gå och lägga mig tidigt. Sömn är alltid bra...

torsdag, november 16, 2006

Kolla in en ny blogg!

Jag och min handledare har skapat en blogg ihop. Kolla in den!

http://studlare.blogspot.com/

Jag älskar att blogga!

Ångest?

Snart fyller jag 26 år... och jag har inte åldersnoja. Det tycker jag är lite konstigt. När kommer krisen och ångesten? Det är ju bara 4 år, en vecka, och tre dagar tills jag fyller trettio... Borde jag inte ha panik?

Konstigt nog känner jag bara att det ska bli kul att ha en liten fest och träffa kompisar. Ingen ångest alls.

Det som däremot ger mig lite ångest är det faktum att jag snart ska ta examen. Vad blir det av mig sen? Kommer jag hitta ett jobb, eller kommer jag få en doktorandplats någonstans? Och värsta tanken...kommer jag att gå arbetslös.... buhuuuuuuuuuuuuu, snyft, snyft... det skulle jag inte stå ut med.

Tanken är att jag efter att jag blivit klar med uppsatsen går på A-kassa en månad... och att jag samtidigt går en intensivkurs för att ta körkort, skickar iväg mängder med jobbansökningar, gör upp en plan för olika avhandlingsämnen, skriver doktorandansökningar och kollar efter möjliga externa finansiärer...

Med tanke på att den nya förfärliga regeringen lagt fram en proposition som försämrar A-kassavillkoren...får vi väl se om jag klarar mig på min A-kassa. (En annan urdum sak som regeringen gjort är att de tar bort gratisinträdet från de statliga muséerna... Varför röstade ni som ni gjorde?????? Jag vill ha en röd regering!)

tisdag, november 14, 2006

Beroenden...

Min lägenhetskompis......är så envis. Jag har försökt att få henne att plugga men det går inget vidare...
Hon är beroende av en chatsida på nätet. Åh...vad jag önskar att jag bara kunde trolla bort den! Hade det inte varit för det där förbaskade chatandet skulle hon ha hunnit mycket längre på sin D-uppsats...och jag vill ju att hon ska bli klar det här millenniet... Hon kan sitta timmatals framför datorn... och gudarna vet när hon går och lägger sig. Kanske sitter hon uppe hella natten? Inte vet jag. Jag vet bara att hon faktiskt gått upp kl 14.00 någon dag! Visst skulle man kunna ursäkta det om hon hade festat dagen innan och var bakfull..., men inte min kompis inte...för henne är det hennes chat som gäller.

Visst är jag själv också lite smått beroende av Internet...men det handlar snarare om ett kontrollbehov. Jag kan gå in och kolla min mail typ 5 gånger på en timme om jag väntar mail...vilket jag ofta gör. Jag har dessutom 3 olika mailkonton,... och jag måste kontrollera allihop! Om jag laddar en torrent måste jag också kolla till den med jämna mellanrum. Hur många procent är klara nu? eller vilken nedladdningshastighet har jag? Helt absurt! Jag erkänner dock att det är sjukt...
Fast det handlar om information också. Det är så enkelt att leta efter något på nätet, och man kan i princip hitta svaret till vad som helst... (frågan är dock om informationen är tillförlitlig!)

Kanske borde man åka bort på avvänjningsresor...? Fast å andra sidan...jag kan ju åka hem till mamma, för där finns inget Internet. Men efter några dagar står jag inte ut! Vill ha kontakt med omvärlden!!! ???? Eller snarare virtuell kontakt med...ehhh.... ???

Vilken skjuk värld vi lever i!

...Länge leve Internet! Länge leve... mitt beroende??? Usch...NEJ!... nu ska jag slita mig så att jag kan plugga lite. Kämpa...kämpa...

söndag, november 12, 2006

Bilder från London

Eftersom jag skapade min blogg efter det att jag besökt Marie i London har det inte kommit upp några londensiska bilder. Här har ni några stycken.










För den som vill se mer kan jag lova en
fotovisning!
Det ni ser på bilderna är:
1) London Bridge
2)
National Gallery och solnedgång
3) Big Ben
4) Picadilly Circus

lördag, november 11, 2006

Lördagen: arkitekturrunda, mat och Almodóvar

Idag hade jag en kursare på besök. Jag fick möjlighet att visa henne delar av Malmö... Vad visar man för en konstvetare? Jo, Dockan och Västra hamnet förstås! Det är så underbart att gå på arkitekturrundor med likasinnade personer! Blicken är ständigt riktad uppåt och diskussionerna kretsar kring de byggnader som dyker upp runt knuten... Ingen annan än en konstvetare (och troligtvis också en arkitekt och byggnadsantikvarie) skulle tycka att detta är ett perfekt sätt att spendera lördagseftermiddagen. (Varför hittar jag inte en kille som är konstvetare...eller arkitekt eller byggnadsantikvarie?)

Under kvällen åt jag och mina två kursare (bor med den ena) mat tillsammans. Jag lagade maten...som vanligt..., men jag älskar att laga mat...så det gör inget. Det blev tortellini med ricottafyllning, färsk basilika, stekta kryddade champingoner, hackade tomater, olivolja och parmesanost. Mums. Enkelt, men en klassiker.

Därefter tittade vi på en hyrfilm. Min kompis fick sin första dos av Almodóvar. Vilken film väljer man som en introduktion?
"Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott", såklart!
(Mujeres al bordo de un ataque de los nervios) I love it! Jag tror min kompis fick mersmak... Hon ska ta sig en titt på den nyaste filmen av Almodóvar; "Volver". Jag såg den häromdagen och älskar även den. Har du inte sett den, så vet du nu vilken film du ska se härnäst!
Kolla in mer på denna websida: http://www.sonyclassics.com/volver/main.html

Sången från filmen, som också går under namnet "Volver" är toppen (sjungs av Estrella Morente)

Det var lördagen det!

fredag, november 10, 2006

5 poäng avklarade

D-kursen i Konstvetenskap består av 20 akademiska poäng, motsvarnde 20 veckors studier (en termin). (Efter Bolognaprocessens införande kommer detta att ändras; 30 poäng kommer att motsvara dagens 20 poäng.) I går gick jag in på min STIL, en websida under Universitetets hemsida, där man kan se hur många akademiska poäng som registrerats...och såg att min hemtenta på 5 poäng faktiskt hade registrerats. Fantastiskt! Och inte nog med det, jag fick VG! När jag lämnade in den hade jag inte en aning om det jag skrivit var bra eller dåligt. Den blev klar och skickades in enbart fem minuter innan jag sprang iväg med min resväska för att ta flygbussen till Sturup, för att sedan flyga till London (den 15 oktober). (Denna hemska stress..!) Var gång jag får bra betyg på något jag gjort är jag alltid så tacksam, och tänker att läraren varit snäll mot mig som gav mig det högre betyget. Fast när jag tänker efter vet jag att mina lärare aldrig skulle göra på det viset. Jag kan väl således mer än vad jag tror... Förhoppningsvis!

Det hade tagit så lång tid att skriva klart den... eller snarare att läsa böckerna på det specifika sätt som krävdes för att kunna svara på de frågor som vår handledare gett oss. Jag var tvungen att hela tiden vara på min vakt för det som författarna skrev, bokens disposition, besvarandet av frågeställningar, metodanvändning etc. Det som jag gjorde var egentligen att dissekera boken. Efter att ha gjort detta fick jag en helt annan bild av böckerna och lärde mig faktiskt jättemycket. Det var intressant att inta rollen som den orubblige kritikern. (Stackars författare om de läste mitt omdömme..!) Vad hemskt att bli utsatt för samma sak själv! Tanken är ju egentligen att oppositionen ska inta denna roll, fast jag anser att de flesta studentopponenter är ganska snälla. Å andra sidan tycker jag att det är ganska bra, eftersom studenter inte tränats lika mycket som väletablerade forskare i att ta emot kritik. Det känns ganska hårt att bli kritiserad när man lagt ner hela sin själ i ett arbete... men den akademiska världen fungerar på det viset... och det är väl ganska bra... annars skulle kanske vad som helst kunna kallas vetenskap...

Jag får väl träna mig på att ta emot kritik...speciellt om jag vill doktorera. (Vilket jag tror att jag vill...i alla fall i just detta ögonblick...fast i Spanien, gärna i Segovia!)

Ryan air är ett billigt bolag.... men blir det verkligen blilligare med alla extrakostnader?

Jag är trött på Ryan air och jag är trött på alla förändrade flygplansregler. Eftersom flygbolaget ändrat sina regler för hur mycket incheckat bagage man får ha med sig tvingades jag betala 40 € i Zaragoza och 16 £ i London. När jag åkte hemifrån kunde man fortfarande ha med sig 20 kilo bagage, men från och med den 1 november ligger gränsen på 15 kilo. (Enbart för Ryanair) Jag hade 19 kilos bagage under utresan från Sverige...Med allt material som jag samlat i Zaragoza kan ni tänka er att jag hade en hel del övervikt.... Inte nog med att jag var tvungen att betala... i London fick jag, efter att ha stått i en hundra meter lång incheckningskö, ta min tunga väska och ställa mig i en annan kö för att betala. Opraktiskt! När jag väl betalat skulle jag tillbaka till incheckningen. Damen i incheckningen hade sagt till oss, som hade övervikt och som redan köat, att vi skulle gå förbi kön....Men ni kan ju tänka er att detta inte gjordes utan problem och utan en och annan sur min. Till slut fick jag mitt boardingpass. Sedan gällde det att ställa sig i ytterligare en lång kö för att gå igenom säkerhetskontrollen.

Därmed kommer vi till de ändrade EU-reglerna. Du får numera inte ta med dig vätska i ditt handbagage, merän vad som får plats i en enliters förslutningsbar plåstpåse. Vardera behållare (t ex med tandkräm, parfym, hudkräm etc) får max innehålla 100 ml. Om du har en vattenfalska måste du skynda dig att dricka upp denna... Ajö till spanska vinflaskor i handbagaget! Ingen mysig middag här inte!

Ett annat otyg är att den som ska byta flyg inte kan checka in sina väskor hur tidigt som helst. I London hade jag fem timmars väntetid på vägen tillbaka. Jag hämtade min väska i babage reclaim och gick ut i incheckningsterminalen, och där fick jag vänta tills två timmar innan flyget skulle gå. Absurt. Som tur var hade jag "The words between the spaces" att läsa medan jag väntade. (Ni som känner mig vet i vilken variant...) Det var ganska jobbigt att släpa omkring på en 21 kilo tung väska och dessutom försöka hitta något att äta...

Det var flygresan hem det...inte särskilt behaglig, mycket irritation och dyrare än från början planerat. Varför fortsätter jag resa med Ryan air? Är det verkligen billigare i längden?

...och en kort variant på Spanska (y una versión en español):

Estoy harta de Ryan air y todas los nuevos reglamientos de aeropuertos. Basta ya! Tuve que pagar 40 € en el aeropuerto de Zaragoza, y 16 £ en London porque llevaba demasiados kilos de equipaje. Han cambiado el limite de kilos que puedes llevar. Ahora el limite está en sólo 15 kilos. Es una barbaridad. No lo crees? Claro que llevaba demasiada equipaje...había cogido tanto material, documentos etc para mi tesis. Era una mierda.
Además tenía que poner me en una cola tres veces para poder facturar mi equipaje en Londres. Primero en la cola de facturación del equipaje, después en la cola donde tuve que pagar el dinero de exede de equipage, y otra vez en la cola de equipaje... Nunca acaba!
Además... en Londres tenía 5 horas de espera hasta que saliera mi avión para Suecia... y no podía facturar mi maleta antes de 2 horas antes que saliera el avión...
En fin Ryan air no es tan barato como una cree... y el servicio es super malo.

En fin...este era mi viaje de vuelta a Suecia...

Klädespanik

I morse vaknade jag ungefär kl kvart över nio. Det var sms-signalen på mobilen som irriterat pep till och sa att nu är det god tid att du går upp Catharina, trots att du kom i säng sent igår... Jag sträckte motvilligt handen efter mobilen. Det var min goda vän och efterträdare på Humanistkåren som jag skulle äta lunch med. -Visst ja, det hade jag ju glömt bort... Skickade snabbt iväg ett svar där jag bad om en timmes försening. Accepterat. Jag lyckades sedan på något sätt förflytta mig från sängen och leta mig ut till köket för att hitta något att äta till frukost. När jag i lugn och ro ätit, duschat och surfat lite började jag så smått fundera över vad jag skulle ha på mig. Jag visste att det var ganska kallt... Så kom paniken. -Jag har inga kläder. Alla mina höstkläder ligger ju på vinden...suck. Inte orkade jag gå upp dit... Efter en lång stund hittade jag en stickad bommulskofta som inte hade lyckats hitta sin väg ända upp till vinden. Den fick duga. Men vad skulle jag ha på fötterna? Jag letade febrilt efter mina bekväma vinter/höststövlar utan klack. Borta! De ligger väl förmodligen också på vinden,...suck. Däremot hittade jag ett par högklackade mockastövlar,( i stort behov av att putsas upp). Jag beslöt mig att ta dessa, trots att jag numer har svårt för högklackade skor. Man blir så bekväm med åren... Efter en hel dag med dessa sövlarna ångrar jag att jag inte gick och letade efter de andra på vinden... Ajajaj vad det gjorde ont i fötterna. Till slut lyckades jag alltså hitta både kläder och skor, gick ut genom dörren, låste, och skyndade mig till bussen.
Pengar, pengar...svenska pengar...hade jag tillräckligt till bussen? Jodå det skulle räcka både
till bussen och en salladsbuffé på SoL-centrum. Mums, den var god idag!

torsdag, november 09, 2006

I Lund

Jag har nu åkt in till Lund och Humanistkåren för att få en uppdatering av vad som hänt på sistone. Antalet humaniorastudenter har reducerats kraftigt, och lärare, studenter och doktorander har gått samman för att protestera mot den låga tilldelningen till område HT. Det har skrivits artiklar, skrivelser och debattartiklar fram och tillbaka. Helt otroligt...har varit borta i tre och en halv vecka och det känns som ett halvår i kårvärlden. Känns skönt att jag inte är presidial just nu... Fast varje år har ju sina tvister och sina kamper. Ingen kan säga att kårvärlden är tråkig!

Har faktiskt saknat kåren lite när jag varit borta. Har missat så många möten...

En Suecia otra vez...

Ahora he llegado a Suecia, y como creía...está lloviendo :-(
Me gustaría estar en España otra vez. Os hecho de menos!

Tenéis que ir aguí! Tengo camas extras, así que no hay ningún problema si vienen tres personas a la vez.


Bienvenidos todos!







Aquí tenéis algunas fotos de Malmö.

Hemma igen

Så var man hemma igen...
Flygkaptenen tillkännagav att vi skulle landa, planet skakade till av några luftgropar och sjönk etappvis i höjd. Allt bra så långt..., men så helt plötsligt...uppenbarade sig vattendroppar på flygplansfönstret... DET ÖSREGNADE!!!! :-(
Välkommen till Sverige... Jag kände för att springa fram till kaptenen och be honom vända planet igen... under pistolhot om det skulle vara nödvändigt. Tyvärr hade jag ingen pistol, så jag teg och satt kvar i min lilla stol.
Från Flygplatsen i Sturup tog jag flygbuss till Kungsgatan, och därifrån fick jag gå i ösregnet. Jympaskorna blev dyngsura och parablyt vände sig i blåsten. Är det så här det är att bo i Sverige? (Måste, måste...bara måste bli klar med uppsatsen och mina studier så att jag kan flytta ifrån detta kyliga och regniga land...)

Jag saknar Spanien (buhuuuuuuuuuu, snyft, snyft!!!)

tisdag, november 07, 2006

Mer sevärdheter i Segovia










Till vänster ser ni akvedukten i Segovia.

Jag är ganska nöjd med fotografiet. Vad tycks?
Till höger har ni slottet Alcázar som jag också tyckte väldigt mycket om. Visst ser det lite ut som ett Disneyslott?

Segovia forts.


Segovia är så vackert! Är helt enkelt tvungen att lägga upp fler bilder. Jag skulle verkligen kunna tänka mig att bo i den staden. Bilden till väster är tagen från Alcázar de Segovia. Man har hur bra utsikt som helst därifrån. Stadens gator går upp och ner, upp och ner hela tiden. Detta ger staden en underbar charm.


Bergen som ligger på stadens ena sida var helt omslutna av moln när jag besökte staden. Det känndes nästan magiskt!




I Segovia har flera av byggnaderna en speciell sorts dekorerad fasad. Den kan bestå av cirklar eller av blomstermönster. De ser ut ungefär som en strukturtapet. De är så speciella och intressanta att jag måste ge er ett smakprov.

måndag, november 06, 2006

Segovia

I lördags åkte jag och Nicklas på en dagstur till Segovia. Vi åkte med buss och det kostade ca 11 € tur och retur per person. Eftersom vi gått ut kvällen innan kom vi iväg ganska sent. Vi tog tåget som kallas cercanías till en sation som jag inte kommer ihåg namnet på, och sedan fick vi springa till busshållplatsen. På busstattionen sa mannen i biljettluckan att bussen redan gått, så vi fick biljetter till bussen som skulle gå 15.00.
Jag befinner mig dock i Spanien, och alla vet att spanjorer nästan aldrig är i tid...detsamma gäller deras bussar. Vi hann alltså med nöd och näppe med bussen som skulle gå kl 14.00. Med ett rart litet leende lyckades jag övertala busschauffören att låta oss följa med trots att vi hade biljetter till nästa buss.

När vi åkte från Madrid regnade det men i Segovia var himlen blå. Segovia är en helt fantastisk stad, med pitoreska gränder, vackra byggnader, ett gammalt slott och en romersk akvedukt.
Helt perfekt för mig, med andra ord.

söndag, november 05, 2006

Regn och åter regn

Det har regnat oavbrutet sedan jag kom till Madrid. No me gusta de nada! Jag vill ha sommar och sol!

Prado och Museo Archeológico

Under gårdagen (fredag) besökte jag Pradomuseet. Regnet öste ner och jag fick stå i kö ca 15 minuter innan jag kunde komma in. Väl inne fick jag gå igenom en metalldetektor, vilket är mycket vanligt på de stora museerna. Prado är gratis på lördageftermiddagar och söndagar. Eftersom det var fredag trodde jag därför att jag skulle behöva betala ganska mycket för att komma in. Jag visade mitt ISIC-kort (internationellt studentkort som du kan köpa på Kilroy) med förhoppningen att få reducerat inträde... men fick inte bara reducerat inträde utan gick in helt gratis. ISIC I love you! De ville egentligen även se mitt pass, men det hade jag hemma hos Nicklas... de sa att det fick gå för den här gången...

När jag väl kommit in, fått en plastpåse till mitt paraply etc, ville jag låsa in mina saker...men det visade sig vara ganska komplicerat. På många nordiska museer får du inte gå in med en stor väska. De tvingar dig att låsa in dina saker. (Vilket är ett väldigt sunt beslut!) I Spanien är det inte alls på detta viset. Du kan gå in med en jättestor väska och vakterna säger inte ett pip. Jag frågade efter skåp och kapprum, och fick ett lite luddigt svar. Jag försökte dirigera mig dit, men lyckades inte hitta kapprummet så jag beslöt mig för att strunta i att hänga in mina saker...trots att det var ganska jobbigt att släpa på paraply, handväska, jacka och kameraväska. Efter mer än halva besöket hittade jag skåpen...på andra sidan museet. Snacka om opraktiskt. Jag fattade ju inte att jag var tvungen att springa förbi hälften av tavlorna för att hitta kapprummet...Visserligen fanns det en igång där också, men enbart en liten bråkdel av besökarna kom in genom denna entrén. Denna totala avsaknad av organisation och logik är typisk för Spanien. (Tror att det är en arbetsskada, eller studieskada, eller kanske kårskada, att jag lägger märke till planeringen av muséer. Numer jämför jag allt med la Aljafería. Varför kan jag inte vara som andra normala människor och bara titta på konsten?)Tacka vet jag svensk organisation! Kanske kan det bli min specialitet att sprida ordning och organisation inom den spanska kulturvärlden...(Ojalá!)

Bortsett från bristen på organisation så gillade jag Prado. De har Bosch, Goya, Velásquez, Tizian, Rubens, Rembrant och mycket mer. Om du åker till Madrid är Prado ett måste.

Reina Sofia får vänta tills imorgon. Då ska jag se Guérnica live! Tjohoo!

Under fredagen besökte jag också Museo Archeológico National. Jag hann bara med ett snabbesök. Den huvudsakliga anledningen till att jag gick dit var att de har en del arkitekturfragment från la Aljafería. Jag letade mig snabbt fram till dessa pjäser och antecknade vad som fanns, och vad som stod skrivet om dessa fragment. Kontexten var belyst på ett betydligt bättre sätt än på la Aljafería och informationen var mer djupgående. Aljafería kan alltså lära sig en del av detta museum.

Det var en skön museidag det!

lördag, november 04, 2006

Utekväll i Madrid

Igår ordnade vi en äkta spansk middag hemma hos Nicklas. Vi åt Paella (med bläckfisk och blåmusslor...mums!) och drack sangría. Maten var jättegod och sällskapet trevligt. Förrutom Nicklas och jag, var dessutom fyra av hans kompisar med på middagen.

Efteråt åkte vi med tunnelbana till en annan metrostation för att möta upp några kompisar till en av Nicklas vänner. Jag fick än en en gång uppleva latinoamerikanernas (de var inte spanjorer) mañanatendenser. (Fast spanjorerna är likadana!) Vi stod och väntde och dividerade i 40 minuter på metrostationen innan vi bestämde oss för att bege oss till Puerta del Sol. Sedan gick vi från den ena baren till den andra. I Madrid har nästan alla barerna inkastare. Dessa unga människor drar med dig till en bar och så får du en gratis chupito (liten shot). Om man vill kan man alltså dricka chupitos hela kvällen! Fast då måste du också hela tiden byta bar. Hur som helst hade vi jättetrevligt.

Det var däremot lite svårt att ta sig hem. Vi försökte ta en taxi kl 4.00 från Puerta del Sol, men det var lättare sagt än gjort. Alla taxibilar var upptagna. Kom det en taxi som hade grönt ljus så gäller det att springa så snabbt du kan för att ta den innan någon annan gör det. Men det visade sig omöjligt att hitta en taxi vid Puerta del Sol. Vi gick till en mindre central gata och lyckades efter långt om länge hitta en taxi... och sedan sov vi så sött. Och idag var vi i Segovia...

fredag, november 03, 2006

Madrid

Madrid är en storstad. JÄTTESTOR! För stor... i alla fall för lilla Catharina. Jag tycker det är lite jobbigt med all trafik. Detsamma gäller London. Jag gillar inte bilar i stora mängder. Övergångsställena här är läskiga. Hade lite svårt att gå över ett av dem idag... :-( Men jag tänkte ju inte bosätta mig här, bara ha lite kul, gå på museum och sen åka hem. De har ju Prado, Reina Sofia etc och så bor min vän Nicklas här. Tack för att jag fick komma Nicklas! Gissa vart vi ska på Lördag? Till Segovia!!!! Vi ska se Alcazar of Segovia (slottet där!). Jag har sett bilder av slottet tidigare och kan berätta att det ser ut som ett Disneyslott. Ska bli helt fantastiskt!

Ha det bra hemma i Sverige!

Besos

Bästa och sämsta rälsupplevelse...

Idag åkte jag med "el Ave" till Madrid. Det är ett snabbtåg som påminner om x2000. Fast det var så mycket bättre. Jag har aldrig suttit mer bekvämt i ett tåg. Det fanns mycket plats för benen och jag hade två säten för mig själv. Men det bästa av allt...det var att det fanns små tv-skärmar där de visade långfilm. Man fick dessutom hörlurar så att man kunde lyssna på filmen. (Numer har jag inte problem med dubbningen!) Toppen! Inte nog med det. Utsikten var fantastiskt. Vi åkte förbi gröna berg och vackra landskap. Detta var min bästa rälsupplevelse någonsinn...

När jag väl kom till Madrid åkte jag tunnerlbana...eller försökte i alla fall...och hade min sämsta rälsupplevelse. När jag skulle ta tunnelbanan från Puerta del Sol var vagnarna så fulla att folk inte fick plats. Jag fick först plats i det tredje tåget som körde förbi... Trängseln var fruktansvärd! Usch...jag går hellre jättelångt!
Livet går inte alltid som på räls... (Den var dålig, jag vet!)