5 poäng avklarade

D-kursen i Konstvetenskap består av 20 akademiska poäng, motsvarnde 20 veckors studier (en termin). (Efter Bolognaprocessens införande kommer detta att ändras; 30 poäng kommer att motsvara dagens 20 poäng.) I går gick jag in på min STIL, en websida under Universitetets hemsida, där man kan se hur många akademiska poäng som registrerats...och såg att min hemtenta på 5 poäng faktiskt hade registrerats. Fantastiskt! Och inte nog med det, jag fick VG! När jag lämnade in den hade jag inte en aning om det jag skrivit var bra eller dåligt. Den blev klar och skickades in enbart fem minuter innan jag sprang iväg med min resväska för att ta flygbussen till Sturup, för att sedan flyga till London (den 15 oktober). (Denna hemska stress..!) Var gång jag får bra betyg på något jag gjort är jag alltid så tacksam, och tänker att läraren varit snäll mot mig som gav mig det högre betyget. Fast när jag tänker efter vet jag att mina lärare aldrig skulle göra på det viset. Jag kan väl således mer än vad jag tror... Förhoppningsvis!

Det hade tagit så lång tid att skriva klart den... eller snarare att läsa böckerna på det specifika sätt som krävdes för att kunna svara på de frågor som vår handledare gett oss. Jag var tvungen att hela tiden vara på min vakt för det som författarna skrev, bokens disposition, besvarandet av frågeställningar, metodanvändning etc. Det som jag gjorde var egentligen att dissekera boken. Efter att ha gjort detta fick jag en helt annan bild av böckerna och lärde mig faktiskt jättemycket. Det var intressant att inta rollen som den orubblige kritikern. (Stackars författare om de läste mitt omdömme..!) Vad hemskt att bli utsatt för samma sak själv! Tanken är ju egentligen att oppositionen ska inta denna roll, fast jag anser att de flesta studentopponenter är ganska snälla. Å andra sidan tycker jag att det är ganska bra, eftersom studenter inte tränats lika mycket som väletablerade forskare i att ta emot kritik. Det känns ganska hårt att bli kritiserad när man lagt ner hela sin själ i ett arbete... men den akademiska världen fungerar på det viset... och det är väl ganska bra... annars skulle kanske vad som helst kunna kallas vetenskap...

Jag får väl träna mig på att ta emot kritik...speciellt om jag vill doktorera. (Vilket jag tror att jag vill...i alla fall i just detta ögonblick...fast i Spanien, gärna i Segovia!)