Triumf

Tysta steg hördes i trappuppgången som sedan följdes av en duns när dagens post föll mot golvet. Jag lämnade mina studier (det är sant, jag pluggar faktiskt!) för ett ögonblick för att se om det hade kommit något intressant med dagens post. Det hade det minsann! Det fanns ett stort kuvert från konstvetenskapliga institutionen. Och hör och häpna vem det var ifrån, självaste ACW, drottningen av Weimarkdiktaturen (om nu en diktatur kan ha en drottning...)! I brevet fanns en utförlig beskrivning av metodkursen, dess syfte och instruktioner för hur man som student ska gå tillväga. Under mitt samtal med ACW i samband med kursvärderingen hade jag särskilt betonat att studenterna måste veta vad de ska ha momentet till. Motivering är jätte viktigt för att studenten inte ska vänta med metodseminariet tills efter uppsatsen är klar, eller ännu sämre; aldrig genomföra det. Och vad ser jag? En helt underbar text som är übertydlig. Tack!

Tillsammans med brevet fanns en liten post-it lapp där det stod följande: "Hej Catharina! Här ser du fördelen med ett aktivt deltagande i kursvärderingsarbetet! Tack för din insats! Ann-Charlotte Weimark"

Jag måste säga att jag är ganska nöjd med mig själv just nu. Tänk att ACW lämnade sin stolthet åt sidan en sekund för att tacka en simpel student! Det är inte illa. Det är helt otroligt att hon skrev den där post-it lappen. Jag kunde knappt tro mina ögon. Kanske gillar hon mig i alla fall. Jag som alltid trott att hon och Torsten tycker att jag är jobbig eftersom jag ställer en massa krav.

Så jag njuter av triumfen och känner att den liksom gjort min dag!