Connected at last

Nu har jag äntligen fått min nya dator. Fläkten är tyst, däremot hörs datorn lite när en cd-skiva är igång. Fast det gör inget. Så är det med de flesta datorer. Eftersom jag är för snål för att köpa med ett Office-paket tar det nu en stund att få igång allt. Medan jag väntar på att word ska komma igång, eller snarare infinna sig på denna dator, har jag hunnit skaffa ett skype-in konto. Det betyder att jag i princip har fast telefon. Jag har ett 046 nummer som alla andra Lundabor. Skillnaden är att mitt nummer är på skype. Jag kan ta det med mig så fort jag är uppkopplad. Mycket praktiskt eftersom vi inte har fast telefoni här. Kontakta mig så får ni mitt nya nummer.

Sjung postmodernismens lov!

Jag har i samband med mitt uppsatsstudium bombaderats av postmodernistisk litteratur, i synnerhet gäller detta metodisk litteratur. Sociala konstruktioner, analytiska koncept skapade av forskaren och en förnekelse av objektiva sanningar genomsyrar denna litteratur och jag har blivit helt såld på konceptet. Jag är en sann postmodernist, i alla fall i fråga om vetenskapsmetodik och vetenskapsteori. Nu tycker jag att det syns sååå tydligt i dessa böcker att de är skrivna med just ett postmodernistiskt ställningstagande, men för bara ett halvår skulle jag inte ens kunnat ana det. Något måste ha hänt. Det känns dock något skrämmande att jag finner mig så väl till ro i denna moderiktning inom vetenskapen. Borde jag inte vara lite mer kritisk? Visst är min problemformulering nydanande och min tillämpning av metoderna och teorierna nytänkande, men det bygger bara på ett redan existerande sätt att tänka inom dagens vetenskapliga samhälle. Suck! Fast om man ska diskutera frågan från ett diskursanalytiskt perspektiv behöver detta inte vara något negativt, utan snarare en självklarhet. Genom att bygga på tidigare strukturer kan vi göra oss förstådda och förändra, men det är omöjligt att helt och hållet frigöra sig från nu rådande diskurser. Det som kommer är beroende av det som har varit...

Nämn den teoretiker som inte haft inspiratörer!

Tidskrävande

Jag har spenderat varenda dag i denna vecka åt att packa. Det är såååå jobbigt och jag har sååååå mycket saker. Precis i sluttampen av packandet insåg jag att en del papper som jag sparat sedan jag läste spanska aldrig kommer att användas igen. I princip en hel låda med papper kunde slängas. Det smärtade. Mycket. Tänk om, tänk om... Jag får väl fortsätta rensa när uppsatsen är klar. Jag har för mycket saker helt enkelt. Jag är en samlare.

väntans tider

Jag har beställt en ny dator nu. Kan den inte ta och komma. Den har en hårddisk på 120 gigg. Längtar.

Lundabo

Jag har flyttat till Lund igen. Jag ska bo inneboende på Magistratsvägen. I samma lägenhet bor två yngre killar. Undrar hur det blir... Rummet är dock stort och ni får gärna komma på besök. Flyttlasset kommer på söndag. Nu tog tag jag bara en resväska, sovsäck och kudde och flyttade mig själv.

Datorhaveri

Min dator vill inte mer. Jag lyckades sätta igång den igen igårkväll och idag efter att den totaldog igår eftermiddag. Men nu vill den inte. När jag startade den ville inte Windows och dessutom är det glapp i strömkabeln, fläkten låter som en tröska och datorn är långsam trots att jag formaterat om den för några månader sedan. Jag ska således köpa ny dator. Jag får mina fakultetspengar när som helst och det blir 6000 kr efter skatt. Det är pengar som jag förtjänat efter ett halvårs effektivt arbete i två av område HT:s nämnder, grundutbildningsnämnden och kursplanegruppen. Jag har hittat en Dell som kostar 7,700, vilket innebär att jag inte behöver lägga till särskilt mycket pengar. Toppen. Jag tänkte beställa den imorgon.

Panikvarning

Datorn bara stängde av sig och sen vägrade den sätta igång vid första försöket. Hjärtat började banka som värsta technolåten och pannan fuktades. Min uppsats! Jag flyttade datorn och försökte en gång till. Då gick det. Förhoppningsvis har jag bara kommit åt batteriet under datorn när jag satt med den i knät. Jag vågar inte ens tänka på vilka problem en kraschad dator skulle orsaka just nu. Hemska tanke. Livrädd satte jag igång att säkerhetskopiera allt uppsatsmaterial. Detta har gjorts en gång, men det är några månader sedan. Nu har ju transkriberingarna och en del uppsatstext tillkommit. Jag skulle dööööö om det försvann. Nu är det i alla fall sparat och datorn brummar på, för tillfället i alla fall.

Så om du är en uppsatsskrivande student....säkerhetskopiera!