Värdskap på högskolepedagogisk konferens och nytt jobb

Igår hjälpte jag min kära gamla handledare Bi på en högskolepedagogisk konferens i Lund. Dagen inleddes med registrering av deltagare uppe på TLTH:s kårhus. Jag kände mig hemma i rollen som registrerare. Kändes som humanistkåren all over again. Fast nu har jag ju fått det bekräftat av min kommande arbetsgivare att jag " har service i blodet". Det var skönt att höra det från dem och i förlängningen även från mina tidigare referenser. Handledare, kårordförande och ansvarig för visningsverksamhet vid Skoklosters slott hade samtliga sagt positiva saker om mig (enligt Dunkers kulturhus i alla fall). Skönt! Ja, läsaren har förstått saken rätt. Jag har fått jobbet på Dunkers. Det är bara ett jobb på 20 %, men kan bli mer i praktiken. Jag kommer att stå i kulturhusets faktarum, vara värd i utställningar och hålla guidningar. Eventuellt kommer jag också att rycka in i receptionen då och då och /eller hjälpa till vid konferenser. När jag talade med en av mina nya chefer fick jag meddelat att de trodde sig ha hittat en diamant i mig. En diamant! Tänka sig att någon skulle säga så om mig!
Åter till konferensen. Efter inledande tal bar det av för högskolepedagogiska sessioner på SOL. Jag hade konferens-värdansvar för en sal på första våningen där dagens tema handlade om kamratgranskning. Mycket intressant. Jag tycker däremot att det var synd att de flesta av passen hölls av teknologer. Bi borde ha vart en av talarna. Hon borde ha fått lov att prata om kamratgranskning i uppsatssammanhang. C- och D-kurserna är de roligaste kurserna jag läst i Lund och detta tack vare grupphandledningen. Man lär sig ofantligt mycket av att granska en annan persons uppsatsutkast och framförallt lär man sig något när man ska formulera sina synpunkter kring detta utkast. Processen är till nytta både för granskaren och respondenten.
Kamratgranskning kan i vissa fall minska lärarens arbetsbörda så att tid frigörs till andra typer av övningar. It´s a win win situation. Kamratgranskning borde föras in så tidigt som möjligt i utbildningen. Studenter som utsätts för det förbättrar dessutom sin förmåga att motta kritik, att ge konstruktiv kritik och att värdera andras insatser. Färdigheter som är ovärderliga på arbetsmarknaden. När jag satt i HT-områdets kursplanegrupp såg jag att representanter från många ämnen fann det svårt att inkludera värderingsmål i kursplanerna. Är det verkligen så svårt om man tänker efter och använder rätt sorts pedagogiska hjälpmedel? Do not think so!
Konferensen var mycket intressent. Jag önskar att jag kunnat lyssna på samtliga pass. Jag längtar tills jag själv är universitetslektor!
Efter sessionerna var det avslutning och mingel i Kårhuset. Snacks och skumpa serverades. Jag lyckades undvika att öppna skumpan men flera av mina kolleger som konferensvärdinnor blev duschade i den söta drycken.
När alla gått städade vi undan och sen bar det av hemåt. Jag var jättetrött och gick inom kort i säng och sov jättelänge. Men nu är det fredag och jag ska träffa min kompis Z.

Efter flera skratt, leenden, utbrott av ilska och rädsla, samt störtfloder av tårar senare

...har jag slukat i mig Harry Potter krönikan. Underbar. Den sista boken kunde inte slutat bättre. En fulländad och genomtänkt final.
Jag måste ha varit en intressant syn där jag satt på bussar, promenerade i stan lyssnades på Harry Potter med en mp3-spelare. Ömsom fylldes mina ögon av tårar och ömsom drog mina läppar ihop sig till ett leende och vid andra tillfällen kunde förskräckelse skymtas i mina ögon. Kort sagt levde böckerna upp till mina förväntningar på god skönlitteratur. Känslor väcktes och jag blev tillfälligt inbjuden till en annan värld. Jag kommer definitivt att göra ett återbesök!

Jobbsökande

Nu har jag på allvar satt igång med mitt jobbsökande. Officiellt är jag ju arbetslös. Direkt efter att jag slutat på Skokloster behövde jag vila upp mig ett tag och träffa vänner och familj innan jag kunde sätta igång att söka jobb för hela slanten. Jag har ju redan blivit kallad på en intervju som äger rum på tisdag. Det är en tjänst på enbart 20 % som publikvärd på Dunkers kulturhus. Utöver detta jobb har jag idag sökt några chefsjobb. Kanske är jag lite underkvalificerad vad gäller arbetslivserfarenhet, men man vet aldrig. Jag har sökt jobb som förvaltningschef för kultur och fritid i Huddinge, ett kultur- och fritidschefsjobb i Ängelholm, samt ett jobb som chef för museum, konst och scen vid Dunkers kulturhus. Sen ska jag söka ett jobb som forskningssekreterare vid Växjö universitet, samt ett jobb som kulturskolchef i Mora. Dessutom ska jag skriva ett generellt anpassat personligt brev som ska lämnas ut vid spontanansökningar vid diverse muséer i Skåne.
Utöver detta ska jag börja läsa in mig på Skånes, Malmös och Lunds historia för att så småningom kunna starta mitt företag. För att jag ska kunna starta företaget måste jag först ha ett annat jobb också. Annars kommer det inte att fungera ekonomiskt under uppstartandet. Fast ett annat alternativ är starta eget bidrag. Nu krävs det inte att man varit långtidsarbetslös för att man ska få detta bidraget. Men det kommer nog ändå att vara svårt att övertyga arbetsförmedlingen. De har tydligen inga tydliga riktlinger som säger vad som krävs för att man ska få startaegetbidrag.

Index finger hurts!

För några dagar sedan märkte jag att jag fått en pigg eller någon annan liten inkräktare i mitt högra pekfinger, precis där man böjer fingret. Både mamma och jag har försökt operera mitt lilla finger med en liten nål, men jag tror fortfarande att inkräktaren envisas med att stanna kvar. Jag hatar när andra petar med en nål i mig. Jag känner mig så hjälplös då, all kontroll ligger hos den andra personen. Osäkerheten gör det svårare att uthärda smärtan. Jag vill veta när jag ska göra mig illa. Det vet jag om det är jag som håller i nålen. Eftersom jag inte lyckats få ut inkräktaren vid första försöket har det krävts åtskilliga omgångar med nålen. Den har grävt sig djupare och djupare. Men fingret verkar inte må bättre, fortfarande lyser något mörkt under det sakta läkande skinnet. Ikväll har fingret svullnat upp något och det gör ont när jag försöker böja den lille kraken. Snabbt fram med alsollösningen. Stoppa det som stoppas kan! Ingen blodförgiftning här inte! Jag hoppas innerligt att det som lyser mörkt genom skinnet bara är levrat blod. Jag vill inte behöva gräva mig ännu djupare. Och hemska tanke, nu vill jag verkligen inte att någon annan ska hålla i nålen. Suck.

Aha!

Jag har hittat ett olåst trådlöst nätverk som räcker till min mammas balkong. Tjohoo! Detta innebär att jag inte behöver vara helt isolerad från Internet när jag besöker henne. Toppen!

Uppskjuten anställningsintervju

Idag skulle jag gå på en anställningsintervju på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Efter att jag spenderat en lång stund framför garderoben och spegeln då jag försökte frammana en respektabel look ringde det på min mobil. Kvinnan som skulle genomföra intervjun var sjuk. Typiskt! Fast nu har jag tid att luncha med kårkompisar istället. Jag får väl ägna eftermiddagen åt att leta jobb på platsbankens och DIK´s hemsida istället. Fast jag måste säga att det finns något som konkurerar om min uppmärksamhet, Harry Potter. Jag har upptäckt det underbara med audio books. Det är helt fantastiskt att promenera med HP i mp3-spelaren. Jag har redan påbörjat femte booken. Det är svårt att slita sig.
Oficiellt sett är jag arbetslös, men jag känner mig inte som det alls. Jag känner att jag förtjänar lite ledighet. Jag skulle så gärna vilja ta en restresa någonstans, men det får jag inte lov när jag ska gå på A-kassa. Typiskt.

Tillbaka vid bloggen

De sista dagarna i Skokloster ägnades åt umgänge med gamla och nyfunna vänner. Jag åkte till Stockholm på tisdagen, till Uppsala på onsdagen och spenderade torsdagen med min Skoklosterfamilj. Jag åkte tillbaka hem till Skåne i fredags och har varit i Tomelilla sedan dess och har därför inte haft tillgång till Internet. Därav inget bloggande. Jag ska inom kort berätta om allt som har hänt. Ha tålamod!