Just nu...

...håller jag på att skriva hemtenta. Inspirationen kommer till mig stundvis. Jag har märkt att jag tänker bra på bussen och i tåget. Varför är det lättare att läsa igenom sina anteckningar där i jämförelse med hemma? Kanske skulle man sätta sig och bara åka kollektivtrafik hela dagen? NEJ, onödigt utnyttjande av resurser. Tänk rationellt Ruinlover!
Hur som helst gick jag upp tidigt idag för att bege mig till Helsingborg, enbart för att få reda på att mötet på Dunkers faktiskt hade blivit inställt. Nåja, jag fick en hel del gjort på tåget i alla fall ;-)
Min hemtenta håller på att bli ganska akademisk till sin karaktär. Är någon förvånad? Den består av en analys av tre gästföreläsningar som erbjudit (eller inte?) exempel på innovativa projekt. Exemplen utgörs av IT-företaget Aspiro, den ideella föreningen Q-Lund och läkemedelsföretaget Astra Zeneca. Jag diskuterar dem i relation till teori och begrepp i kurslitteraturen och har lagt fokus på i vilken utsträckning de kan sägas utgöra exempel på entreprenörskap, hur innovativa de är, individens roll och egenskaper, den entreprenöriella processen samt företagets resurser.
Det skulle vara intressant att läsa kursarnas tentor och se hur de har lagt upp sina analyser. Det borde vara självklart att alltid ha ett uppsamlingstillfälle efter varje tenta för att diskutera möjliga angreppssätt och perspektiv. Det skulle öka inlärningen och främja kritiskt tänkande (och oliktänkande!). Kåraktiva Ruinlover lever fortfarande inom mig. Kanske ska jag föreslå detta till kursansvarig lärare? Uppsamlingstillfället behöver inte nödvändigtvis ske i form av en fysisk träff. Luvit skulle kunna vara ett bra forum.

Tillbaka från internatet

Så är jag åter hemma igen. Hotellet var fantastiskt. Jag hade ett dubbelrum helt för mig själv. Ska jag vara ärlig så var det väldigt skönt att få låsa in sig i hotellrummet efter långa dagar spenderade med 9 personer i ett sammanträdesrum. Min säng var jätteskön, och det var så härligt att få sängen bäddad och handukarna utbytta varje dag. Jag skulle definitivt kunna vänja mig vid detta.
Första natten var det ganska kallt i rummet så jag sov med dubbla täcken. Andra natten var jag smart nog att sätta elementet på max. Då blev det varmt och skönt.

Kursplanearbetet var givande, men vi hann inte med mer än ca 100 kursplaner. Ca 200 kvar. Genomgången visade att ytterst få kursplaner ser riktigt bra ut. Inte en enda kursplan kunde klubbas igenom på direkten. Trist. Trots att det finns en del ganska hemska kursplaner märkte man att det fanns de som verkligen jobbat hårt med planerna. Ingen verkar dock ha suttit med alla kursplaner i ett utbildningsförlopp och gjort jämförelser med högskoleförordningen. Detta är ett måste om de ska leva upp till svensk författningslag. Alla institutioner kommer att lära sig massor i och med denna högskolereform och så småningom kommer utbildningen att få bättre kvalitet. Det kan dock dröja ett tag innan de fattar poängen och innan förändringarna i dokumenten faktiskt leder till reella förändringar. Jag hoppas dock att det inte dröjer för länge. Lite hjälp på traven kan förkorta väntetiden; pedagogiska work shops, seminarier med fokus på alternativa examinationsförfaranden etc...

Vi får se vad som händer...

Kursplaner vart jag går... kursplaner vart jag ser

Jag satt och läste kursplaner större delen av dagen igår. Det tog längre tid än förväntat och jag är långt ifrån klar med min egen bunt. Sen ska jag även snabbläsa de andra gruppdeltagarnas buntar. Det står sålledes även kursplaner på dagens schema.
Generellt kan man säga att väldigt få "kursförlopp" lyckas få in några mål om genus, mångfald och etnicitet på ett bra sätt. Inte heller relationen till samhället lyckas de särskilt bra med.
Nästan inga kurser lär studenten att presentera sina kunskaper för olika grupper av människor. Här tror jag det behövs lite kreativt tänkande och andra typer av examinationsformer. T ex föreslog Britt-Inger att studenter kan examineras genom att skriva en artikel på Wikipedia istället för en hemuppgift. Detta skulle vara ett utmärkt sätt att öva sig i att skriva för en annan läskrets än man som student är van vid. Dock är lärarna på HT inte vana vid att tänka utanför ramarna.
Dessutom har det varit svårt för kursplaneskrivarna att få in ett mål som berör studentens förmåga att identifiera sitt behov efter mer kunskap. Filmvetenskap inkluderade detta på ett utmärkt sätt i kursplanen för kandidatkursen. Eftersom alla målen inte måste inkluderas i varenda kurs, utan ska finns med i ett utbildningsförlopp är det ytterst rimligt att inkludera detta mål just i samband med uppsatskurserna. Det är just då man inser detta, tycker jag som uppsatsstudent i alla fall.
Slutligen tycker jag att flera kurser inkluderar informationskompetens alldeles för sent i utbildningen. Detta ska komma succesivt under utbildningen så att man inte står som ett frågetecken när läraren på kandidatnivån börjar tala om ELIN.

Vi får se vad dagens läsning erbjuder...

Fixa det som fixas kan

Det är lite turbulent på område HT just nu. Enbart tre Mastrar kan gå, och eftersom de är så få MÅSTE de gå hösten 2007. Det är oerhört vikigt för områdets ekonomi. Vi förlorar för många studenter annars. Området har redan förlorat 500 studenter. De vill inte läsa humaniora längre och många väljer att inte läsa på universitet eller högskola över huvudtaget.
Hur som helst så försöker jag i detta läge göra allt jag kan för att se till att mastersprogrammet i Visual Culture blir bra. Jag har funderat på olika lösningar och nu har min handledare lovat att dra i några trådar. Hoppas den oförbätterlige ACW ger vika. Någon måste bokstavligt talat rycka utbildningsplanerna och kursplanerna ur handen på henne....
Vem vågar detta, eller snarare vem lyckas? Det är lättare sagt än gjort. ACW tar inte till sig kritik särskilt lätt. Suck!
Jag hoppas i alla fall att mitt lobbande på min handledare hjälper. Hon har också pratat med dem tidigare. "Been there, done that, bought the T-shirt" skrev hon till mig. Jag förstår verkligen! Men på något sätt borde man ju kunna nå fram. Mitt hopp ligger således nu hos de samlade krafterna hos Kursplanegruppens ordförande Gunlög, min handledare Britt-Inger, professorn i filmvetenskap, Erik Hedling, som själv varit sektionsdekan och som är inblandad i programmet, samt CED:s hjälpande hand. Det borde väl gå?

Kursplanegruppen och utbildningsplaner

Imorgon kl nio ska jag på möte i kursplanegruppen. Det är alltid lika intressant, speciellt eftersom jag ÄLSKAR kursplaner. Jag vet att det låter knasigt, men de är ju en liten summering av varje kurs och de är studentens juridiska innehållsförteckning för kursen. Det är inte så många andra juridiska dokument jag har att göra med... Dessutom kan vi genom kursplanearbetet få med så många olika aspekter av utbildningsbevakningen; kursinnehåll, examinationsförfarande, undervisningförfarande etc. Det är viktiga bitar. I princip hade en student kunnat stämma Universitetet/fakulteten om en kurs inte lever upp till kursplanen. Vad jag vet har det aldrig hänt i Sverige. Men det borde kanske ske en gång, så att lärarna förstår allvaret i det hela. Fast å andra sidan var de gamla kursplanerna i regel ganska dåliga och vagt formulerade, så det var svårt att stödja sina argument på dem. Länge leve kursplaner á la Bologna! Tydlighet!

Hur som helst tycker jag alltid att det är roligt att träffas i vår lilla grupp. Vi har bra teamwork och vi har världens bästa mötesordförande med glimten i ögat. En bra mötesordförande gör hur mycket som helst för stämningen i en nämnd eller i ett organ.

För tillfället har vi dock ganska jobbiga ärenden att ta i. Jag och Martin (ordförande på kåren) är beredda på en möjlig reservation inför morgondagen. Grundutbildningsnämnden tyckte att vi skulle skjuta upp deadline för utbildningsplaner och kursplaner för de nya mastersprogrammen. Detta skulle betyda att programmen utlyses i kurskatalogen, och om de sedan inte håller måttet eller inte blir klara får studenterna som sökt stå där med lång näsa. Detta kan jag helt enkelt inte acceptera. Jag gav uttryck för mina protester vid Grundutbildningsnämndens möte, men nöjde mig med det eftersom beslutet faktiskt ligger hos Kursplanegruppen. Vi har fått lite mer material från några av utbildningsanordnarna, så det är lättare att fatta ett beslut nu. Jag skulle vilja säga att två program hänger på en skör tråd. Det ena programmet kan nog fixa det, tror jag. Problemet med detta program är att personen som till stor del har hand om programmet saknar förmåga att skriva bra utbildningsplaner och kursplaner. Ska det verkligen vara så svårt? Men jag tror faktiskt att de tänkt, tro det eller ej. (Gäller min egen institution)
Det andra programmet bygger på ett samarbete mellan en rad olika ämnen, och deras problem är att de inte samordnat ordentligt. För en vecka sedan kom de fram till att de i princip saknade en metodkurs. Ojsan! De började också diskutera vilket språk utbildningen skulle ges på. Snälla nån, sådant måste vara avklarat när kurskatalogen ges ut. Mörkrädd! Programmet i fråga heter dessutom Litteratur, kultur och medier, och resultatet blev i slutändan en ren litteraturmaster. Inte så bra! Speciellt inte när man tänker på att rektor validerar alla program och det program som validerats är LKM och inte en litteraturmaster.
Håller inte nämnden med mig och Martin är vi således beredda på en reservation. Jag skulle kunna tänka mig säga ja till Visual Culture, men då måste ngn sätta sitt liv på att den faktiskt kommer att ges och att den håller kvalitet. Däremot vill jag ropa ett högljutt NEJ till LKM.

Lyssna på studenterna!

Drömde utbildningsplan

Nu har det gått för långt! Jag drömde om den värsta tänkbara utbildningsplanen. (Dvs motsvarande en kursplan fast för ett helt utbildningsprogram). I och för sig har jag sett många hemska utbildningsplaner, tro mig! Det finns tex kurser som består av; valbar kurs, fördjupningskurs, temakurs, valbar kurs, samt uppsats. Säger man egentligen något om innehållet över huvud taget eller skulle den kunna fyllas med i princip vilket innehåll som helst?
Jag minns inte drömmen i detalj, men det jag minns är att jag dividerade över målformuleringar och struktur och jag bara blev mer och mer förvirrad. Jag såg dokumentet framför mig när jag panikslagen spärrade upp ögonen, och vacknade helt kallsvettig. Usch, och jag som älskar kursplaner. Varför har jag en sådan dröm?