Arg

Min lägenhetskompis mamma vill ge mig en chockhöjning på hyran.
I mitt nuvarande kontrakt ingår el eftersom jag, trots att jag inte ens har ett eget rum med en dörr jag kan stänga om mig, betalar mer än halva hyreskostnaden.
Hon anger delvis egna skulder och ett nytt bolån som orsak till hyresökningen. Vad har deras familjeskulder med mig att göra?
Om jag ska betala elen separat ska jag inte betala halva hyran, eftersom jag har mindre uttrymme än min lägenhetskompis. Egentligen är min boendesituation inte alls tillfredsställande. Det är ett arbetsmiljöproblem att inte kunna stänga in sig i sitt eget rum. Att ha en nattgäst är ännu mer otänkbart. Jag bor ju i i halva vardagsrummet!
Med hennes föreslagna höjning skulle jag betala två tredjedelar av hyran! Har människor inget samvete?
Jag går med på att betala 40 % av hyran om elen ska betalas separat. It´s my final offer!

Vägrar hon gå med på mina villkor får jag hitta någon annanstans att bo. Känner ni någon med ett ledigt rum i en lägenhet?

Gården där jag växte upp

Det är ju jätteroligt att titta på satelitbilder.

Jag har hittat gården där jag växte upp. Majoriteten av marken runtomkring är min pappas.

Här har jag jobbat

Kolla in hotellet där jag jobbat

Satelitbild

Åh, ljuva nostalgi... Blev tipsad av min handledare att titta på www.maps.google.com
Letade upp en satelitbild över Fuerteventura och orten Morro Jable, där jag bodde 2002. Efter kanske sjugo minuters letande hittade jag kvarteret där jag bodde. Helt fantastiskt! Och det fick mig att minnas hur allting såg ut. Jag kan exakt peka ut huset där jag bodde, och huset där min spanska pojkvän Vicente bodde. ...och jag minns trappan där en nyfiken gubbe brukade sitta. Kom man hem sent eller om man inte alls kom hem, då hade han minsann koll på det!
Dra bilden neråt och ni ser hur underbart havet ser ut. Åh, jag vill dit nu!

Kolla in mitt kvarter:
Google maps

Inspiration

Usch, precis nu när jag kommit igång med min beskrivning av slottet och dess omgivning, samt hittat ett bra inledande stycke, måste jag sluta med det och göra kårarbete, och läsa igenom mina kurskamraters texter. Det är inte det att detta sista är tråkigt. Absolut inte! Saken är bara att jag nu har fått "inspiration". Skrivandets och ordets musa sitter bredvid mig i soffan och viskar ljuv musik i mitt öra... -Så här ska du börja, då blir det intressant för läsaren, och den bilden illustrerar dessa textrader på ett utmärkt sätt...
Snälla, musa, kan du ta en liten paus och dricka kaffe eller nått tills jag är klar med det andra? Men lovar du att komma tillbaka sen? Du lämnar mig väl inte?

Tiden räcker inte till

Jag vill att klockan ska stå stilla. I ca en månads tid. Jag skulle vilja ha den tiden för att jobba med min uppsats. Tänk så bra den skulle kunna bli om jag bara hade lite mer tid...

Nu när jag ändå håller på att önska kan jag önska mig lite mer pengar också. Snälla, snälla, gör så att jag även får stipendium från Universitetet...

Myspys

Livet har verkligen sina ljusa stunder. Jag kan finna glädje i småsaker som att sitta och plugga eller surfa i min obäddade säng, iklädd pyjamas och morgonrock. Fick en snobbenpyjamas i bomull av min mamma. Den är bedårande och sååå bekväm. Tyget är gråmelerat och mönstret består av små studsande snoppenfigurer. I like.

Min morgonrock fick jag förra julen tror jag. Den är i mörkblå flis och tyget är mönstrat med små ljusblå stjärnor. Underbar!

Länge leve myspys!