lördag, december 16, 2006
Energiåterhämtning
Julklappar
Jag har lite panik vad gäller mina julklappsinköp.
Några är dock avklarade. Köpte en billig men prisvärd mobiltelefon till mamma igår, som jag ska ge tillsammans med min ena syster. Ska hitta något mer till henne, men sen är hennes presenter avklarade i alla fall.
Jag har köpt presenter till min ena syster, men inte till hennes två barn och till hennes make. Vad köper man till en treåring och en femåring, och vad köper man till mannen? Dilemma! Jag tycker att det är jättesvårt att köpa presenter till barn. De har ju så många leksaker redan. Jag vill köpa något nyttigt.
Jag vet vad jag ska köpa till min äldsta syster, men jag måste bara komma till skott och köpa det också. Sen kommer vi till hennes son på fem år, och inte ska vi glömma hennes make. Samma dilemma som ovan. Suck!
Sen har vi mormor som är så tacksam. Hon brukar vilja ha hudlotion och sådana toalettartiklar.
Mitt sista dilemma är Tommy. Ska jag köpa julklapp till honom? Jag vet ju inte riktigt vilken sorts relation vi har. Ska dock bo hos honom fyra dagar från och med helgen, så vi kanske ändå kan sägas ha något som kan definieras som en relation i vilken man bör köpa julklappar till varandra. I så fall vet jag nog vad jag ska köpa. Det betyder bara att jag måste maka mig ända bort till IKEA. Nåväl, det ska väl gå att fixa.
Fixa det som fixas kan
Det är lite turbulent på område HT just nu. Enbart tre Mastrar kan gå, och eftersom de är så få MÅSTE de gå hösten 2007. Det är oerhört vikigt för områdets ekonomi. Vi förlorar för många studenter annars. Området har redan förlorat 500 studenter. De vill inte läsa humaniora längre och många väljer att inte läsa på universitet eller högskola över huvudtaget.
Hur som helst så försöker jag i detta läge göra allt jag kan för att se till att mastersprogrammet i Visual Culture blir bra. Jag har funderat på olika lösningar och nu har min handledare lovat att dra i några trådar. Hoppas den oförbätterlige ACW ger vika. Någon måste bokstavligt talat rycka utbildningsplanerna och kursplanerna ur handen på henne....
Vem vågar detta, eller snarare vem lyckas? Det är lättare sagt än gjort. ACW tar inte till sig kritik särskilt lätt. Suck!
Jag hoppas i alla fall att mitt lobbande på min handledare hjälper. Hon har också pratat med dem tidigare. "Been there, done that, bought the T-shirt" skrev hon till mig. Jag förstår verkligen! Men på något sätt borde man ju kunna nå fram. Mitt hopp ligger således nu hos de samlade krafterna hos Kursplanegruppens ordförande Gunlög, min handledare Britt-Inger, professorn i filmvetenskap, Erik Hedling, som själv varit sektionsdekan och som är inblandad i programmet, samt CED:s hjälpande hand. Det borde väl gå?
torsdag, december 14, 2006
Kursplanegruppen och utbildningsplaner
Imorgon kl nio ska jag på möte i kursplanegruppen. Det är alltid lika intressant, speciellt eftersom jag ÄLSKAR kursplaner. Jag vet att det låter knasigt, men de är ju en liten summering av varje kurs och de är studentens juridiska innehållsförteckning för kursen. Det är inte så många andra juridiska dokument jag har att göra med... Dessutom kan vi genom kursplanearbetet få med så många olika aspekter av utbildningsbevakningen; kursinnehåll, examinationsförfarande, undervisningförfarande etc. Det är viktiga bitar. I princip hade en student kunnat stämma Universitetet/fakulteten om en kurs inte lever upp till kursplanen. Vad jag vet har det aldrig hänt i Sverige. Men det borde kanske ske en gång, så att lärarna förstår allvaret i det hela. Fast å andra sidan var de gamla kursplanerna i regel ganska dåliga och vagt formulerade, så det var svårt att stödja sina argument på dem. Länge leve kursplaner á
Hur som helst tycker jag alltid att det är roligt att träffas i vår lilla grupp. Vi har bra teamwork och vi har världens bästa mötesordförande med glimten i ögat. En bra mötesordförande gör hur mycket som helst för stämningen i en nämnd eller i ett organ.
För tillfället har vi dock ganska jobbiga ärenden att ta i. Jag och Martin (ordförande på kåren) är beredda på en möjlig reservation inför morgondagen. Grundutbildningsnämnden tyckte att vi skulle skjuta upp deadline för utbildningsplaner och kursplaner för de nya mastersprogrammen. Detta skulle betyda att programmen utlyses i kurskatalogen, och om de sedan inte håller måttet eller inte blir klara får studenterna som sökt stå där med lång näsa. Detta kan jag helt enkelt inte acceptera. Jag gav uttryck för mina protester vid Grundutbildningsnämndens möte, men nöjde mig med det eftersom beslutet faktiskt ligger hos Kursplanegruppen. Vi har fått lite mer material från några av utbildningsanordnarna, så det är lättare att fatta ett beslut nu. Jag skulle vilja säga att två program hänger på en skör tråd. Det ena programmet kan nog fixa det, tror jag. Problemet med detta program är att personen som till stor del har hand om programmet saknar förmåga att skriva bra utbildningsplaner och kursplaner. Ska det verkligen vara så svårt? Men jag tror faktiskt att de tänkt, tro det eller ej. (Gäller min egen institution)
Det andra programmet bygger på ett samarbete mellan en rad olika ämnen, och deras problem är att de inte samordnat ordentligt. För en vecka sedan kom de fram till att de i princip saknade en metodkurs. Ojsan! De började också diskutera vilket språk utbildningen skulle ges på. Snälla nån, sådant måste vara avklarat när kurskatalogen ges ut. Mörkrädd! Programmet i fråga heter dessutom Litteratur, kultur och medier, och resultatet blev i slutändan en ren litteraturmaster. Inte så bra! Speciellt inte när man tänker på att rektor validerar alla program och det program som validerats är LKM och inte en litteraturmaster.
Håller inte nämnden med mig och Martin är vi således beredda på en reservation. Jag skulle kunna tänka mig säga ja till Visual Culture, men då måste ngn sätta sitt liv på att den faktiskt kommer att ges och att den håller kvalitet. Däremot vill jag ropa ett högljutt NEJ till LKM.
Intressant samtal
Det bästa var dock att hon använder sig av diskursanalys i sin uppsats. Det gör ju jag också! Hon tittar på vad som föranlett utvecklingen av dessa proteser och hur man ser på den i olika kretsar. För att få in allmänhetens bild studerar hon bloggar. Du hörde rätt, bloggar!
Vi diskuterade teori och metod en hel del. Det var såååå skönt att faktiskt ha ett längre samtal med någon som använder samma typ av metod som jag själv använder i min uppsats. Det kändes som ett tomrum fylldes. Jag har insett att jag kännt mig lite isolerad i mitt uppsatsarbete på sistone. Jag saknar att spåna idéer och utbyta tankar.
Det är intressant att en student i ett annat ämne erbjuda dessa samtal. Gemensam metod och teori kan med andra ord betyda mer än att tillhörande av en och samma disciplin.
Fakulteten skulle kunna initiera ett nätverk för uppsatsskrivande studenter och föra samman de studenter som använder liknande teori eller metod. Det skulle kunna ge studenterna och deras uppsatser sååå mycket!
Snyft
onsdag, december 13, 2006
Titta på Dantes gudomliga komedi
Jag ska dit på måndag och se den med Tommy. Häng på om ni vill!