5 poäng avklarade

D-kursen i Konstvetenskap består av 20 akademiska poäng, motsvarnde 20 veckors studier (en termin). (Efter Bolognaprocessens införande kommer detta att ändras; 30 poäng kommer att motsvara dagens 20 poäng.) I går gick jag in på min STIL, en websida under Universitetets hemsida, där man kan se hur många akademiska poäng som registrerats...och såg att min hemtenta på 5 poäng faktiskt hade registrerats. Fantastiskt! Och inte nog med det, jag fick VG! När jag lämnade in den hade jag inte en aning om det jag skrivit var bra eller dåligt. Den blev klar och skickades in enbart fem minuter innan jag sprang iväg med min resväska för att ta flygbussen till Sturup, för att sedan flyga till London (den 15 oktober). (Denna hemska stress..!) Var gång jag får bra betyg på något jag gjort är jag alltid så tacksam, och tänker att läraren varit snäll mot mig som gav mig det högre betyget. Fast när jag tänker efter vet jag att mina lärare aldrig skulle göra på det viset. Jag kan väl således mer än vad jag tror... Förhoppningsvis!

Det hade tagit så lång tid att skriva klart den... eller snarare att läsa böckerna på det specifika sätt som krävdes för att kunna svara på de frågor som vår handledare gett oss. Jag var tvungen att hela tiden vara på min vakt för det som författarna skrev, bokens disposition, besvarandet av frågeställningar, metodanvändning etc. Det som jag gjorde var egentligen att dissekera boken. Efter att ha gjort detta fick jag en helt annan bild av böckerna och lärde mig faktiskt jättemycket. Det var intressant att inta rollen som den orubblige kritikern. (Stackars författare om de läste mitt omdömme..!) Vad hemskt att bli utsatt för samma sak själv! Tanken är ju egentligen att oppositionen ska inta denna roll, fast jag anser att de flesta studentopponenter är ganska snälla. Å andra sidan tycker jag att det är ganska bra, eftersom studenter inte tränats lika mycket som väletablerade forskare i att ta emot kritik. Det känns ganska hårt att bli kritiserad när man lagt ner hela sin själ i ett arbete... men den akademiska världen fungerar på det viset... och det är väl ganska bra... annars skulle kanske vad som helst kunna kallas vetenskap...

Jag får väl träna mig på att ta emot kritik...speciellt om jag vill doktorera. (Vilket jag tror att jag vill...i alla fall i just detta ögonblick...fast i Spanien, gärna i Segovia!)

Ryan air är ett billigt bolag.... men blir det verkligen blilligare med alla extrakostnader?

Jag är trött på Ryan air och jag är trött på alla förändrade flygplansregler. Eftersom flygbolaget ändrat sina regler för hur mycket incheckat bagage man får ha med sig tvingades jag betala 40 € i Zaragoza och 16 £ i London. När jag åkte hemifrån kunde man fortfarande ha med sig 20 kilo bagage, men från och med den 1 november ligger gränsen på 15 kilo. (Enbart för Ryanair) Jag hade 19 kilos bagage under utresan från Sverige...Med allt material som jag samlat i Zaragoza kan ni tänka er att jag hade en hel del övervikt.... Inte nog med att jag var tvungen att betala... i London fick jag, efter att ha stått i en hundra meter lång incheckningskö, ta min tunga väska och ställa mig i en annan kö för att betala. Opraktiskt! När jag väl betalat skulle jag tillbaka till incheckningen. Damen i incheckningen hade sagt till oss, som hade övervikt och som redan köat, att vi skulle gå förbi kön....Men ni kan ju tänka er att detta inte gjordes utan problem och utan en och annan sur min. Till slut fick jag mitt boardingpass. Sedan gällde det att ställa sig i ytterligare en lång kö för att gå igenom säkerhetskontrollen.

Därmed kommer vi till de ändrade EU-reglerna. Du får numera inte ta med dig vätska i ditt handbagage, merän vad som får plats i en enliters förslutningsbar plåstpåse. Vardera behållare (t ex med tandkräm, parfym, hudkräm etc) får max innehålla 100 ml. Om du har en vattenfalska måste du skynda dig att dricka upp denna... Ajö till spanska vinflaskor i handbagaget! Ingen mysig middag här inte!

Ett annat otyg är att den som ska byta flyg inte kan checka in sina väskor hur tidigt som helst. I London hade jag fem timmars väntetid på vägen tillbaka. Jag hämtade min väska i babage reclaim och gick ut i incheckningsterminalen, och där fick jag vänta tills två timmar innan flyget skulle gå. Absurt. Som tur var hade jag "The words between the spaces" att läsa medan jag väntade. (Ni som känner mig vet i vilken variant...) Det var ganska jobbigt att släpa omkring på en 21 kilo tung väska och dessutom försöka hitta något att äta...

Det var flygresan hem det...inte särskilt behaglig, mycket irritation och dyrare än från början planerat. Varför fortsätter jag resa med Ryan air? Är det verkligen billigare i längden?

...och en kort variant på Spanska (y una versión en español):

Estoy harta de Ryan air y todas los nuevos reglamientos de aeropuertos. Basta ya! Tuve que pagar 40 € en el aeropuerto de Zaragoza, y 16 £ en London porque llevaba demasiados kilos de equipaje. Han cambiado el limite de kilos que puedes llevar. Ahora el limite está en sólo 15 kilos. Es una barbaridad. No lo crees? Claro que llevaba demasiada equipaje...había cogido tanto material, documentos etc para mi tesis. Era una mierda.
Además tenía que poner me en una cola tres veces para poder facturar mi equipaje en Londres. Primero en la cola de facturación del equipaje, después en la cola donde tuve que pagar el dinero de exede de equipage, y otra vez en la cola de equipaje... Nunca acaba!
Además... en Londres tenía 5 horas de espera hasta que saliera mi avión para Suecia... y no podía facturar mi maleta antes de 2 horas antes que saliera el avión...
En fin Ryan air no es tan barato como una cree... y el servicio es super malo.

En fin...este era mi viaje de vuelta a Suecia...

Klädespanik

I morse vaknade jag ungefär kl kvart över nio. Det var sms-signalen på mobilen som irriterat pep till och sa att nu är det god tid att du går upp Catharina, trots att du kom i säng sent igår... Jag sträckte motvilligt handen efter mobilen. Det var min goda vän och efterträdare på Humanistkåren som jag skulle äta lunch med. -Visst ja, det hade jag ju glömt bort... Skickade snabbt iväg ett svar där jag bad om en timmes försening. Accepterat. Jag lyckades sedan på något sätt förflytta mig från sängen och leta mig ut till köket för att hitta något att äta till frukost. När jag i lugn och ro ätit, duschat och surfat lite började jag så smått fundera över vad jag skulle ha på mig. Jag visste att det var ganska kallt... Så kom paniken. -Jag har inga kläder. Alla mina höstkläder ligger ju på vinden...suck. Inte orkade jag gå upp dit... Efter en lång stund hittade jag en stickad bommulskofta som inte hade lyckats hitta sin väg ända upp till vinden. Den fick duga. Men vad skulle jag ha på fötterna? Jag letade febrilt efter mina bekväma vinter/höststövlar utan klack. Borta! De ligger väl förmodligen också på vinden,...suck. Däremot hittade jag ett par högklackade mockastövlar,( i stort behov av att putsas upp). Jag beslöt mig att ta dessa, trots att jag numer har svårt för högklackade skor. Man blir så bekväm med åren... Efter en hel dag med dessa sövlarna ångrar jag att jag inte gick och letade efter de andra på vinden... Ajajaj vad det gjorde ont i fötterna. Till slut lyckades jag alltså hitta både kläder och skor, gick ut genom dörren, låste, och skyndade mig till bussen.
Pengar, pengar...svenska pengar...hade jag tillräckligt till bussen? Jodå det skulle räcka både
till bussen och en salladsbuffé på SoL-centrum. Mums, den var god idag!

I Lund

Jag har nu åkt in till Lund och Humanistkåren för att få en uppdatering av vad som hänt på sistone. Antalet humaniorastudenter har reducerats kraftigt, och lärare, studenter och doktorander har gått samman för att protestera mot den låga tilldelningen till område HT. Det har skrivits artiklar, skrivelser och debattartiklar fram och tillbaka. Helt otroligt...har varit borta i tre och en halv vecka och det känns som ett halvår i kårvärlden. Känns skönt att jag inte är presidial just nu... Fast varje år har ju sina tvister och sina kamper. Ingen kan säga att kårvärlden är tråkig!

Har faktiskt saknat kåren lite när jag varit borta. Har missat så många möten...

En Suecia otra vez...

Ahora he llegado a Suecia, y como creía...está lloviendo :-(
Me gustaría estar en España otra vez. Os hecho de menos!

Tenéis que ir aguí! Tengo camas extras, así que no hay ningún problema si vienen tres personas a la vez.


Bienvenidos todos!







Aquí tenéis algunas fotos de Malmö.

Hemma igen

Så var man hemma igen...
Flygkaptenen tillkännagav att vi skulle landa, planet skakade till av några luftgropar och sjönk etappvis i höjd. Allt bra så långt..., men så helt plötsligt...uppenbarade sig vattendroppar på flygplansfönstret... DET ÖSREGNADE!!!! :-(
Välkommen till Sverige... Jag kände för att springa fram till kaptenen och be honom vända planet igen... under pistolhot om det skulle vara nödvändigt. Tyvärr hade jag ingen pistol, så jag teg och satt kvar i min lilla stol.
Från Flygplatsen i Sturup tog jag flygbuss till Kungsgatan, och därifrån fick jag gå i ösregnet. Jympaskorna blev dyngsura och parablyt vände sig i blåsten. Är det så här det är att bo i Sverige? (Måste, måste...bara måste bli klar med uppsatsen och mina studier så att jag kan flytta ifrån detta kyliga och regniga land...)

Jag saknar Spanien (buhuuuuuuuuuu, snyft, snyft!!!)

Mer sevärdheter i Segovia

Till vänster ser ni akvedukten i Segovia.
Jag är ganska nöjd med fotografiet. Vad tycks?
Till höger har ni slottet Alcázar som jag också tyckte väldigt mycket om. Visst ser det lite ut som ett Disneyslott?